Foto: Nokian

Frågor och svar om vinterdäck

Vilka vinterdäck är bäst till personbilen – dubbade eller odubbade? Svaret är att det beror helt på hur, var och när man använder bilen.

Vilka råd om vinterdäck ger däckbranschen?
– Det är viktigt att känna till att odubbade vinterdäck finns i två kategorier som sinsemellan har stora skillnader när det gäller väggrepp. Man talar därför om tre typer av vinterdäck:
• dubbade vinterdäck
• dubbfria vinterdäck för nordiska förhållanden
• dubbfria vinterdäck för mellaneuropeiska förhållanden
Dubbfria vinterdäck för nordiska förhållanden har generellt sett jämförbara vinteregenskaper med dubbade vinterdäck vid vinterväglag, utom på våt is, där de dubbade är bättre. De odubbade däcken för mellaneuropeiska förhållanden är genomgående sämre vid snö- och isväglag.
På barmark är de dubbfria vinterdäcken för mellaneuropeiska förhållanden bäst, medan dubbade vinterdäck ger något bättre väggrepp än de dubbfria vinterdäcken för nordiska förhållanden.
Ljudnivån är lägre med odubbade däck än med dubbade.

Vad säger forskningen?
– Vid jämförande tester på tre olika isunderlag; våt is, torr slät is, samt torr skrovlig is visar resultaten att, oavsett underlag, är dubbade vinterdäck som grupp fortfarande klart överlägsna odubbade vinterdäck. Friktionsskillnaderna är störst på våt is och minst på skrovlig is.
Testerna visar också att ett dubbat vinterdäcks väggrepp på is minskar när dubbutsticket blir mindre. Utsticket är beroende av om däckgummi och dubb slits i samma takt och av om dubben trycks djupare in i däcket eller dras ut. Vid intensiv bromsprovning på is tenderar dubben att dras ut. Detta gäller speciellt om inkörningssträckan är kort. Minst 100 kilometers, och helst 500 kilometers inkörning, innan kraftigare bromsning och kurvtagning rekommenderas för att inte utdragning av dubbarna ska ske. Vid onormalt försiktig körning, huvudsakligen på rak väg, gäller det omvända, att risken är stor att dubbarna slits mer än däcken så att utsticket minskar. Dubben slits oftast mer än slitbanegummit vid körning på rak väg som ger lågt slitbaneslitage. Vid frekvent kurvtagning med små kurvradier, till exempel i tätort, slits dock slitbanegummit mer än dubben. Konstant dubbutstick oberoende av mönsterdjup kräver därför en lämplig balans mellan dessa körsätt.

Hur påverkas vägbeläggningen av dubbar?
– Dubbarna medför att beläggningen slits och det syns tydligast på de spår som bildas i vägbanan. Slitaget medför att beläggningen ruggas upp, vilket ger vägbanan bättre friktion vid vått väglag. Även snö och is kan ruggas upp och även slitas igenom av dubbdäcken. I Norge har det gjorts undersökningar som visar att andelen fordon med dubbdäck bör vara minst 50 procent för att väggreppet ska förbättras på is.
På grund av dubbdäcken använder vi i Sverige särskilt slitstarka beläggningar. Beläggningarna är stenrika, relativt grova och innehåller hårt stenmaterial, vilket gör dem bullrigare än beläggningar i till exempel mellersta Europa. Slitaget från dubbdäckstrafiken medför också problem för de bullerreducerande beläggningstyper som provas eftersom bortslitet material sätter igen porösa beläggningar.

Hur farligt är det med spår i vägen?
– Generellt sett är det ingen ökad olycksrisk på spåriga vägbanor. Vid vått väglag och på is eller snö ökar dock olycksrisken men vid torrt väglag minskar den då de flesta trafikanter kör försiktigare på en spårig vägbana.

Vilka däck är bäst för miljön?
– Dubbfria vinterdäck. Dubbdäck orsakar mer buller och vägslitage som bidrar till sämre hälsa hos människor. Slitagepartiklar från dubbdäck bidrar även till att förorena vägnära mark och vatten dit dagvattnet från vägar rinner. Slitaget smutsar ner fordon och vägmiljö och ökar förbrukningen av spolarvätska och rengöringsmedel. Behovet av vägunderhåll ökar, vilket medför ökade koldioxidutsläpp. Dubbdäck har även något högre rullmotstånd vilket också bidrar till ökade koldioxidutsläpp.

Ökar inte olyckorna om dubbdäckens andel minskar?
– Hur det är just nu är lite oklart eftersom mindre omfattande olycksstudier på 2000-talet från Sverige och Norge inte visar att fordon med dubbfria däck är överrepresenterade i olyckor på vinterväglag. En viktig orsak bedöms vara att däckval är relaterat till attityder och påverkar förarbeteende men också att däckval inte är oberoende av vilken bil man har. 1990 gjordes en stor olycksstudie i Sverige som visade att personbilar med dubbdäck i mindre utsträckning var inblandade i olyckor än personbilar med dubbfria vinterdäck. Då var skillnaden 20 procent efter att hänsyn tagits till att det fanns en skillnad mellan personer som väljer olika däck men också att de har bilar av varierande säkerhetsklass. Sedan dess har de dubbfria däcken närmat sig dubbdäcken vad gäller väggrepp på is och/eller snö men de nordiska dubbfria däcken har blivit sämre på barmark. En ny studie behövs där olycksrisken med olika däck på olika väglag beräknas.

Om jag har antisladdsystem på bilen spelar det väl ingen roll vilka däck jag väljer?
– Införandet av antisladdsystem på bilar har enligt alla rapporter resulterat i en markant minskning av antalet trafikolyckor. Ett antisladdsystem kan ofta hjälpa en förare som fått sladd genom att systemet kan bromsa ett enskilt hjul. För att detta ska fungera måste det dock finnas tillräckligt med väggrepp för att bromskrafter ska kunna uppstå. Är det för halt och/eller man har dåliga däck så blir antisladdsystemet i praktiken verkningslöst. Ett antisladdsystem är därför aldrig att betrakta som en ersättning för bra däck.

Vad innebär vinterdäckslagen?
– Personbil, lätt lastbil och buss med en totalvikt på högst 3,5 ton samt släpvagn som dras av sådant fordon ska vid färd på väg vara försett med vinterdäck eller likvärdig utrustning den 1 december till den 31 mars när vinterväglag råder.

Vad räknas som vinterdäck?
– Ett vinterdäck är ett däck som är särskilt framtaget för vinterkörning och som är märkt M+S, M.S., M&S, M – S, MS eller ”Mud and Snow”.

När får dubbdäck användas?
– Från den 1 oktober till den 15 april.
Vilket är minsta lagliga mönsterdjupet?
– När det mellan den 1 december och den 31 mars råder vinterväglag måste däcken ha minst 3 millimeters mönsterdjup på fordon under 3,5 ton. I övrigt gäller att däcken måste ha minst 1,6 millimeters mönsterdjup. Samma regler för mönsterdjup gäller för sommar- och vinterdäck.

Varför måste man använda vinterdäck på lätta fordon?
– Man har kommit fram till att den ökade trafiksäkerheten med en vinterdäckslag var så stor att den motiverade de ökade kostnaderna för däck för bilägarna och vägslitagekostnaderna för väghållarna. I utredningen framhölls att miljöeffekterna endast undersökts i liten omfattning. Experternas bedömning var dock att kostnaderna för den negativa miljöeffekten inte i någon större omfattning skulle påverka den totala samhällsekonomiska vinsten och därför infördes lagen efter några år.

Vad medförde vinterdäckslagen?
– I norra Sverige blev det ingen förändring eftersom i stort sett alla redan använde vinterdäck och nästan alla av dem var dubbade. I övriga landet bytte de flesta till dubbade vinterdäck utom i Skåne där man främst bytte till odubbade vinterdäck. Två år efter att lagen infördes hade antalet döda i trafiken hade då minskat med 7 till 9 personer och antalet svårt skadade hade minskat med cirka 50 till 60 per vinter som en följd av lagen. 
Källa: VTI

Fler Artiklar