Grabbig spänning på fyra skrikande hjul

Spänning på fyra skrikande hjul. Actionfilmer med speedade biljaktsscener är ofta anklagade för att vara grabbigheten personifierad och visst tusan är det just småpojkar som får leksaksbilar i present. Och kanske är det vanligt manligt nörderi som gör att var och varannan actionfilm – som också riktar sig till unga män – innehåller biljakter med fräsiga bilar av olika sort och modell.

Av slentrian kan man påstå att biljakter används i filmer för att ge dem lite fart. De slängs in för att förlänga en film med haltande, eller tråkigt, manus. Så känns det faktiskt ibland, många James Bond-filmer till exempel. Men en riktigt bra biljaktsscen kan också tillföra historien någonting. Ta till exempel Quentin Tarantinos favoritfilm från 1971, Vanishing Point. Det är månne en något flummig historia, men utan den Dodge Challenger som Kowalski kör genom de amerikanska vidsträckta vyerna skulle frihetskänslan och det närmaste drömska tillståndet vara svår att förmedla. Just som symbol för var mans frihetsmarkör är bilen oslagbar.

Bilen som pojkleksak
Jaktscener via bil säger i sig också någonting om manlighet. Det sitter faktiskt en man bakom ratten i de flesta biljakterna vilket ytterligare förstärker bilen som en pojkleksak. För visst är de coola alla dessa skickliga förare. Steve McQueen rattar sin Ford Mustang som vore det hans egen kropp i biljaktsfilmernas klassiker Bullitt (1968) och i en annan, knasigare, klassiker Mitt i plåten (1981) trängs Roger Moore, Burt Reynolds, Dean Martin och Sammy Davis Jr. i en fartfylld tävling genom USA. Och vilket manligt organ bilen sägs kunna symbolisera ska vi inte tala om.
Körskickligheten tycks vara förärad endast män, men det finns såklart lysande undantag. Den jagade bilen i den skickligt filmade Ronin (1998) framförs längs de myllrande parisiska gatorna av en kvinna och vi kan väl inte glömma rallytjejerna i Rallybrudar (2008) som utmanar hela racingkulturen i det svenska 1960-talet. I Quentin Tarantinos Death Proof (2007) möter också Stuntman Mike sina övermän i ett gäng hårda brudar. Filmen uppvisar också lysande stuntövningar när Zoe Bell i rasande fart klättrar omkring på en motorhuv och liksom skriver oss på näsan. Om man vill kan man faktiskt betrakta Death Proof som en medveten motbild till den traditionella biljaktsfilmen. Stuntman Mike får representera urtypen för den stereotypa, manliga, bilföraren som möter på hårt motstånd, och faktiskt krossas, av en ny kvinnlig förarexpertis.
Biljaktsscener må vara ett sätt att locka unga män till filmen där de kan slänga sig med bilmodeller och årtal, men kanske motser vi en tid där kvinnor tagit rätten över ratten.
JONAS DANIELSSON

Publicerad: 2009-06-02

Bil & Bostad är en tidning som ges ut av Bil- & mäklarföretagen i Umeå. Samtliga bilhandlare är medlem i Motorbranchens Riksförbund och alla mäklare är anslutna till Mäklarsamfundet.
Redaktionellt material: Mediaway Scandinavia AB, Umeå | Frågor angående innehållet på denna sajt besvaras via e-post: bilochbostad@vk.se