lördag 14 december

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven Y

20 november, 2019

Artikel. Vad är yrkande?
Ett yrkande är en parts begäran att domstolen ska meddela en dom eller ett beslut med ett visst innehåll. Yrkandet är mycket viktigt i en domstolsprocess.
I tvistemål kan yrkandet vara att svaranden ska göra något, till exempel betala dig 50 000 kronor, flytta från en lägenhet eller ta bort egendom från fastighet. Yrkandet kan även avse att domstolen fastställer att ett avtal ska ha ett visst innehåll.
Yrkandet och skälen för yrkandet ska finnas med i stämningsansökan som du sänder till domstolen. Om du till exempel har en fordran, kan yrkandet vara att N.N. ska betala dig 50 000 kr på grund av att du sålt en bil till N.N., som N.N. inte betalat.
Domstolen delger N.N. stämningsansökan och uppmanar N.N. att inkomma med ett svaromål. I svaromålet anger N.N. om ditt yrkande medges eller bestrids samt grunderna för det. I exemplet ovan kanske N.N. påstår att hen redan betalat för bilen. Om N.N. kan bevisa att hen har betalat, ogillar domstolen ditt yrkande om betalning. Om inte, bifaller domstolen ditt yrkande i en dom och bilköparen måste betala dig.
I brottmål kan åklagaren till exempel yrka på att någon ska dömas till fängelse eller böter för misshandel. Om åklagaren bevisar brottet misshandel dömer domstolen enligt yrkandet.

Vad är yttrandefrihet?
Yttrandefrihet innebär en frihet att i tal, skrift, bild eller på något annat sätt meddela upplysningar eller uttrycka sina tankar, åsikter och känslor. Yttrandefriheten innebär även ett förbud mot censur, vilket betyder att framställningar inte får underkastas myndighets eller domstols granskning innan de offentliggörs.
Yttrandefriheten får begränsas med stöd av lag, men endast för att tillgodose de ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Till exempel med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet eller beivrandet av brott. Begränsningen får aldrig sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen. En begränsning av yttrandefriheten får inte heller göras endast med anledning av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.
I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna artikel 19 fastslås att ”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.” Bestämmelsen infördes efter andra världskriget för att FN ville försäkra sig om att de övergrepp som då skedde inte skulle ske igen i framtiden.
Även i artikel 10 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, som gäller som lag i Sverige, fastslås att var och en har rätt till yttrandefrihet. Yttrandefriheten är även skyddad genom vår grundlag regeringsformen, som tillförsäkrar var och en skydd för informations-, mötes-, demonstrations-, föreningsoch religionsfrihet, vilka är förutsättningar för yttrandefrihet. För yttrandefrihet i radio, film och TV gäller yttrandefrihetsgrundlagen (”YGL”).
I en del länder är yttrandefriheten betydligt mer begränsad än vad den är i Sverige. I Kina kan delar av internet, till exempel Facebook, inte nås på grund av censur. I Nordkorea har invånarna överhuvudtaget ingen tillgång till internet och staten kontrollerar radio och tv, vilket innebär att yttrandefrihet saknas i Nordkorea.

Vad är yttrandefrihetsbrott?
Bryter någon mot yttrandefrihetsbestämmelserna är det framförallt brottsbalkens regler om hets mot folkgrupp, förtal och förolämpning eller yttrandefrihetsbrotten i YGL som kan bli aktuella.
Hets mot folkgrupp är ett brott som begås uppsåtligen genom ett uttalande eller ett meddelande som sprids. Uttalandet eller meddelandet ska hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan grupp på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. I rättspraxis förekommer det att talare i samband med demonstrationer har dömts för hets mot folkgrupp.
Brottet förtal innebär att någon utpekar en annan person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning och som typiskt ska vara avsett att skada personen. Ett exempel är under metoo-rörelsen 2017 när Cissi Wallin uppgav att Fredrik Virtanen våldtagit henne 2006. Förundersökningen lades ned och åklagaren har väckt åtal med yrkande om att Wallin ska dömas för grovt förtal. Dom meddelas i december 2019.
Brottet förolämpning innebär att någon direkt till dig uttalar en beskyllning, nedsättande eller beter sig på ett förödmjukande vis på ett sätt som är ägnat att kränka din självkänsla eller värdighet. En förolämpning ska vara ägnad att såra dig.
Jag avslutar med ett citat av Winston Churchill: ”Alla är för yttrandefrihet. Knappt en dag passerar utan att den prisas till skyarna, men en del personers uppfattning om den är att de är fria att säga vad de vill, men om någon annan säger någonting tillbaka, är det en skandal.”

AGNETA GUSTAFSSON

Läs mer