tisdag 12 november
Hoppa på förändringståget, bättre sent än aldrig
Illustration: Maria Wall

Hoppa på förändringståget, bättre sent än aldrig

2 oktober, 2019

Krönika. Benny önskar att jag benar ut vad som är skillnaden mellan kvinnor och män. Jag som är begåvad med kloka vänner känner till det funktionella svaret, den respons vi bör ha till alla som vill fastslå skillnader mellan olika grupperingar: nämligen den att det inte går att generalisera, och att skillnader INOM en grupp är större än variationer MELLAN olika grupperingar.

Så här kan vi tänka – även om vi till en början inte tror på det hundraprocentigt – eftersom det bidrar till en värld vi alla söker, nämligen en av förståelse och empati istället för polarisering och förakt.
Vi provtänker, vi gör en mental prototyp av en progressiv idé. Den behöver inte vara klar eller perfekt så klart, den är bara ett försök till nästa steg i vår utveckling.
Ibland kan det kännas tillgjort men ni vet, många bäckar små gör till slut en stor å. Kan vi bidra till förbättring, dessutom utan att det kostar oss ett smack – inte fysiska ansträngningar, inte resurser eller reda pengar ... bara ett mindset – så ska vi självklart göra det.
Att försöka bli lite mjukare i kanterna kan vara ett sätt. För det verkar, vid sidan av en massa andra saker som spårat ur tack vare sociala medier, som att vi generellt blivit oginare, mer missunnsamma, i nätverkssamhället. Mindre benägna att ge människor en andra eller tredje chans.
Jag hörde uttrycket ”The right to be forgotten” i en podcast (Radiolab btw) häromdagen under ytterligare en rogivande och den gången också lärorik promenad runt SM-spåret på Gammlia. En timmes filosofisk fiberkost om en strömning i USA där tidningsredaktioner sätter upp etiska råd, med uppgiften att ta ställning till vilka huvudpersoner i deras tidigare nyhetsrapportering som förtjänar att bli bortplockade ur de digitala rullarna. Som förtjänar att bli raderade och bortglömda och därmed också givna chansen till en nystart.
Vi kommer tack vare, eller snarare i det här fallet ”på grund av”, den moderna tekniken ihåg precis allt, och på samma gång som det är en styrka har det också en rad allvarliga bieffekter, eftersom de digitala minnena gör det svårt och ofta omöjligt för oss att förlåta. Människor som begått små misstag får sona för dem resten av livet eftersom deras klavertramp bara är en lat googling bort.
Det tidigare systemet med papperstidningar, som hamnar i botten av kattlådan förr eller senare, hade en inbyggd tröghet och en naturlig glömskhet – som i efterhand visat sig både rimlig och förnuftig.
Förespråkarna för medveten glömska menar dock att det visst ska gå att hitta all information, precis som tidigare, men det ska inte vara så förbaskat enkelt. Metaforen var att de skriver uppgiften på en lapp, lägger den i en låda och ställer lådan på en stökig vind – möjlig att hitta för den som verkligen lägger manken till, som verkligen tror sig behöva veta.
Att hänga kvar vid gammal information hämmar utveckling, och vi gör det många gånger av ren bekvämlighet. När vi tillskriver män vissa karaktärsdrag, och därmed – medvetet eller inte – förväntar oss uppförande enligt dem, så befäster vi roller mest för att vi inte orkar utmana oss själva just där och då. Kanske är det måndag förmiddag och det regnar och du är lite sen från förskolan mot jobbet? Då är det enklast om allt kan vara exakt som igår.
Så när man hävdar att det är svårt att åstadkomma förändring så syftar man vanligtvis på enskilda människor, och kanske allra helst sig själv. Vår omvärld förändras nämligen blixtsnabbt och hela tiden.
Så idén om att det funkar att gräva ner hälarna i marken för att sakta ner utvecklingen är befängd. Den enda som har allt att förlora är du själv ... vare sig du är man eller kvinna. Tåget har gått och det tuffar på, frågan är bara hur långt efter man vill hamna.
Men! Det går alltid att hoppa ombord. Sluta gnäll på Greta Thunberg för att hon försöker, eller hävda att det är löjligt av svenskar att vilja flyga lite mindre ”när kineserna bygger tusen kolkraftverk per dag”.
Hoppa på förändringståget, vettja! Restaurangvagnen brukar vara i slutet av tåget så den kommer nog snart, och där är det dessutom mindre pretentiöst och skön stämning.
(Och ja, det finns svenskt kaffe på hotellet.)

Benny: Vi nås ju av alldeles för mycket information varje dag, och sällan är den särskilt spännande. Men ibland händer det – när vi får AHA-upplevelser. Kan inte du lista dina bästa aha-ögonblick?

NICKLAS BERGLUND

Läs mer