onsdag 16 oktober
Man är (förhoppningsvis) inte sämre än att man kan ändra sig
Illustration: Maria Wall

Man är (förhoppningsvis) inte sämre än att man kan ändra sig

18 september, 2019

Krönika. Krönikekollega Benny snubblar utan att veta om det (?) över ett av mina filosofiska favoritämnen de senaste åren – det om hur moral och etik fungerar för ständigt nya generationer av moderna människor.

Jag har kommit fram till att det inte är nåt större fel med att ha HAFT fel – bara man är öppen för att omvärdera tidigare ståndpunkter. Bara man inser att man varit ute och seglat och idag kan lägga till vid en rimligare åsikt.
Fåfänga och stolthet får inte hindra oss. Vi måste alltid vara så bra att vi kan ändra oss – det är egentligen det enda vi kan lova varandra, men det är inte så enkelt som det låter ... att erkänna, först för en själv, att man hängt kvar vid idéer vars bäst-före-datum passerat.
Det är nämligen så att det som en gång var ok plötsligt en dag inte är det längre. Enkelt exempel här är såklart användandet av ordet n-boll. Det finns ingen som helst anledning att använda det om det nu visat sig vara ett skitfult ord och att några tar illa upp.
Då får man ställa om och anpassa sig litegrann.
Samma sak gäller alla överenskommelser – som normer, lagar eller sociala kontrakt. Allt det som till slut summeras till en generell moral.
Vissa sammanslutningar föreslår att det finns etik och moral som är konstant, rätt och riktig. Det här kan ha tangerat korrekt nån gång, när informationsflödet baserade sig på handskrivna biblar, men knappast i nån större utsträckning sen dess, sedan information börjat färdas så mycket snabbare än så.
Många presenterar också idéer om att vi svenskar skulle vara extra duktiga på de här bitarna – därav uttrycket ”svenska värderingar”.
Det här är såklart inte sant heller. Värderingar är okänsliga inför landgränser och de förändras förvånansvärt mycket.
För hundrafem år sedan var det till exempel otänkbart att kvinnor skulle få rösta. I Sverige! Det var med andra ord inte riktigt myndiga, inte fullvärdiga vuxna. Det låter som länge sen men är det inte. Sakta men säkert har vi förstått att det var helt ”uppåt väggarna” (som min mormor skulle ha sagt).
Och när jag först gick och kollade på fantastiska människan och mittbacken Carola Sundström i UIK (frid över ditt glada minne) spelade de enbart 2 x 40 minuter, som om fem extra minuter i Allsvenskan skulle knäcka tjejerna. Damer fick en gång inte heller springa maraton, och att en vaginaägare skulle läsa nyheterna i radion var en gång i tiden en perverterad tanke.
Detta på ämnet rättvisa och jämställdhet.
Mycket har hänt. Vi har läst lite böcker, diskuterat och UTVECKLATS som människor. Ändrat åsikter, först försiktigt, liksom testat oss fram, för att sen verkligen TRO på de nya ståndpunkterna och övertygelserna.
Det här kanske vi inte riktigt känner till. Och, det kan bero på, visar färsk forskning, att vi även här gärna lurar oss själva och förtränger att vi lämnat korkade åsikter bakom oss – att vi flip-floppat som det heter i amerikansk politik, plötsligt bytt åsikt.
Det här fenomenet kan vara viktigt att känna till, annars vi missar chansen att bejaka den här typen av förändring, som är den evolution vi har chansen att vara med om under vår korta tid på jorden.
Jag skulle nu vara en hycklare om jag inte var beredd att själv avslöja någon åsikt som bytt ut under åren. En inställning i en fråga av lite större betydelse där jag gjort ett lappkast.
Då väljer jag (bland en massa saker) att jag pinsamt nog, nån gång i tjugoårsåldern, inte tyckte det var en självklarhet att homosexuella par skulle få adoptera barn. Jag skäms idag över minnet, över att jag ifrågasatte det och kanske kan jag råda bot på det genom att erkänna det här.
Det visar förhoppningsvis att det inte är så farligt att ha haft fel, bara man inte framhärdar av tjurskallighet.
Det är faktiskt skönt att dumpa gamla idéer – och skaffa nya. Vanligtvis skaffar man sig nya bekantskaper också, i samma veva.

Benny: nu är det oundvikligen höst. Hur sker den förändringen hemma hos er, för dig, frugan och katterna?

NICKLAS BERGLUND

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven U

Artikel. Vad är utmätning?
Om någon är skyldig dig pengar och du har en klar och förfallen fordran men personen, trots krav, inte betalar skulden kan du hos Kronofogden ansöka om betalningsföreläggande. När du får ett beslut eller dom som anger att personen ska betala din fordran kan du ansöka om utmätning.
Utmätning innebär att Kronofogden beslutar att ta tillgångar från den skuldsatta personen, gäldenären, för att sälja egendomen för att betala din fordran.
För att veta om gäldenären har tillgångar som kan utmätas kontaktar Kronofogden bland annat banker, företag och myndigheter som kan ha information om gäldenärens tillgångar. Kronofogden kan även besöka gäldenärens bostad eller företagets lokal.
En förutsättning för att egendom ska kunna utmätas är att gäldenären är ägare till egendomen. Egendom som finns hemma hos gäldenären förutsätts tillhöra denne, även om det finns en sambo som bor tillsammans med gäldenären. Det innebär alltså att den exklusiva tv:n som står i vardagsrummet antas tillhöra gäldenären. Om sambon invänder att det är han eller hon som äger tv:n måste hen bevisa äganderätt till tv:n, annars utmäts den.
I första hand ska egendom utmätas som medför minsta möjliga kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären. Om det är en privatperson utmäts ofta del av personens lön. Kontanta medel, fordringar, banktillgodohavanden, lön, fondandelar och aktier och övrig lös egendom utmäts om det finns. Därefter utmäts gäldenärens fastighet såsom villa, fritidshus eller industrifastighet. Dessutom krävs det att den egendom som utmäts vid en försäljning genererar ett överskott som är försvarligt, det vill säga ger ett rimligt överskott för att betala skulderna.
Saker som den skuldsatta personen eller hens familj behöver för sin försörjning, så kallad beneficieegendom, får Kronofogden inte utmäta. Vad som utgör beneficieegendom beror på förhållandena i varje enskilt fall men normalt är kläder, glasögon, möbler och annat som gäldenären absolut behöver undantaget.
Så långt det är möjligt försöker Kronofogden undvika att utmäta gäldenärens bostad. Det finns inget krav på hur stor skulden måste vara för att bostaden ska kunna utmätas, men försäljningen ska ge ett överskott efter att alla omkostnader är betalda. Åtgärden måste också vara proportionerlig, det vill säga nyttan ska överväga konsekvenserna för gäldenären.
Om det inte finns utmätningsbara tillgångar för att betala gäldenärens alla skulder skriver Kronofogden en rapport som sänds till dig och gäldenären. Rapporten är en presumtion om att gäldenären är på obestånd och, med stöd av den, kan försättas i konkurs.
Om du anser en utmätning vara felaktig kan du begära rättelse. Om Kronofogden inte rättar utmätningsbeslutet eller om du vill att frågan ska prövas av domstol kan du överklaga beslutet till tingsrätten.
Om du vill läsa mer om utmätning finns bra information på Kronofogdens hemsida: https://kronofogden.se/Utmatning2.html.