lördag 14 december
Bilar från A till Ö: Exklusiva klubbar inspirerade klubbilarna

Bilar från A till Ö: Exklusiva klubbar inspirerade klubbilarna

4 september, 2019

Artikel. Från klumpig kloss till societetens salonger. Hur kunde det grova gammalgermanska ordet bli beteckning för fina föreningar (och fina bilar) i moderna germanska språk? Tag plats i klubbvagnen och följ med på en klubbresa!

Det engelska ordet club betyder både ”klubb” – alltså förening, sammanslutning eller sällskap – och ”klubba” – alltså det redskap varmed en ordförande i en klubb slår i bordet för att markera att ett beslut fattats (eller det redskap varmed exempelvis en medlem i en ishockeyklubb försöker förpassa pucken in i motståndarens mål). Och de båda betydelserna är släkt med varandra. Men medan betydelsen ”pinne med utbuktning i ena änden” är mycket gammal – med belägg från medeltiden – uppfanns föreningsbetydelsen förmodligen först på 1600-talet.
Användandet av ordet ”klubb” som synonym till ”sällskap” sög svenska språket upp från engelskan, men själva ordet ”klubb” fanns i svenskan långt tidigare och betydde då bland annat ”klabb”, ”kubb”, ”klump” eller ”kloss”. Det ingick i exempelvis benämningar på redskap eller på sjukdomar som orsakade svullnader hos människor och kreatur. Dessutom förekom det i beskrivningar av naturformationer, som i ortnamnet Bjuröklubb. Och en klubba är naturligtvis något som är försett med en klump eller kloss eller klabb.

Från folkhop till förnäm förening
Orden ”klubb” och ”klubba” (och ord som engelskans club och clump) anses komma från forngermanska klumbon (”klump”). Hur detta sedan kunde bli sammanslutning eller sällskap kan vi inte veta säkert, men en förklaring som framförts är att det engelska ordet club användes (möjligen lite föraktfullt) för att beskriva en folkmassa som förenat sig (klumpat ihop sig). Men detta vardagliga och jordnära ursprung glömdes tydligen så småningom bort, ty sedan kom club ofta att beteckna något fint och exklusivt. I USA finns exempelvis så kallade country clubs, inhägnade rekreationsanläggningar där de rika kan ägna sig åt icke-kollektivistiska sporter som simning, golf och tennis utan att klumpas ihop med pöbeln.
På 1890-talet uppstod i USA begreppet club car (”klubbvagn”). Det avsåg en bekväm tågvagn som endast medlemmar i en av järnvägsföretaget särskilt inrättad klubb hade tillträde till.
Att ordet club fick denna klang av exklusivitet och lyx var säkert en av anledningarna till att den amerikanska biltillverkaren Ford vissa år under 1930- och -40-talen kallade vissa särskilt bekväma och påkostade versioner av sina bilar för Club Coupé. Och 2012 tog den tyska biltillverkaren Porsche begreppets exklusivitet ett steg längre när man skulle fira att det var 60 år sedan den första Porsche-klubben grundades och därför lanserade modellversionen 911 Club Coupé. Den tillverkades i endast tretton exemplar – lika många som antalet ursprungliga medlemmar i den första Porsche-klubben från 1952.

Golf – en klubbsport?
Men man behöver inte söka sig till ett sådant prestigemärke som Porsche för att finna den tyska klubbkulturen. I samma bilbyggarkoncern finns det möjligen mer måttfulla märket Volkswagen (vars namn ju betyder ”folkbil”), som 2016 firade att det var fyrtio år sedan modellen Golf första gången presenterades i sportversionen GTI. Detta högtidlighöll Volkswagen genom att lansera en ”extra sportig specialmodell”: Golf GTI Clubsport. Och Volkswagen valde inte namnet för att förklara att golf är en sport som utövas med klubbor, utan för att det från engelskan importerade ordet ”Club” även på tyska talar om att något är särskilt fint.
Annars är väl Storbritannien själva sinnebilden av de exklusiva och exkluderande herrklubbarnas hemland. Och att det är eftersträvansvärt att vara en herrklubbsherre – en klubbman – det visar sig bland annat i användandet av namnet Clubman som 1969 blev beteckning på en vassare version av den brittiska bilmodellen Mini. Visserligen hörde modellen Mini (som 1969 blev ett eget bilmärke) till de mindre och billigare på den brittiska bilmarknaden, men Mini Clubman hade fått ett nytt, fräckt utseende och hade starkare motor, mer avancerad hjulupphängning och bättre bromsar än den ”vanliga” Minin.
Namnet Mini ägs sedan 1990-talet av tyska BMW, som nu tillverkar märket Mini. Och sedan 2015 använder även den nya ägaren namnet Clubman, om än på ett lite annorlunda sätt. På BMW-språk är Clubman en kombi. Men exklusiviteten består. En Mini Clubman är således dyrare än konkurrenter som rymmer ungefär lika mycket folk och bagage.

FREDRIK ANDERSSON

Läs mer