onsdag 16 oktober

Advokaten Agneta: Om juridiska ord på bokstaven Q

14 augusti, 2019

Artikel. Vad är quorum??
Quorum, eller kvorum, är ett begrepp som reglerar vilket minimiantal ledamöter som krävs för att en grupp av människor ska vara beslutsför.
Quorumregler finns i många olika lagar. Ett exempel på quorum är kommunallagens regler om när kommunfullmäktige är beslutsför. Kommunfullmäktige får endast besluta i ett ärende om mer än hälften av ledamöterna är närvarande.
Även aktiebolagslagen har quorumregler för vad som krävs för att styrelsen eller bolagsstämman ska vara beslutsför, det vill säga kunna fatta bindande beslut för aktiebolaget. I aktiebolag är huvudregeln att det krävs enkel majoritet vid beslut som rör annat än val av funktionär. Enkel majoritet innebär att mer än hälften av rösterna ska ha röstat för ett beslut för att det ska bli gällande. För vissa beslut krävs dock kvalificerad majoritet, till exempel vid beslut om ändring av bolagsordning krävs det att beslutet biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda vid bolagsstämman. I vissa speciella fall kan kravet på kvalificerad majoritet vara ännu högre än två tredjedelar.

Qvinnliga jurister
På grund av bristande tillgång på juridiska begrepp på bokstaven Q blir det några ord om qvinnliga jurister, som det numera är god tillgång på. I dag är ungefär 60 procent av studenterna på juristutbildningen kvinnor, men juristyrket har inte alltid varit tillgängligt för kvinnor.
För drygt 100 år sedan var situationen en helt annan. Under 1860-talet framfördes det i den svenska riksdagsdebatten att kvinnor inte passade för juristämbetet eftersom yrket ansågs ”kräva en högre moralisk nivå och rättsligt medvetande, vilket qvinnor saknade”. År 1889 ersatte Svenska Akademins ordlista substantivet qvinna med kvinna.
Det var först vid förra sekelskiftet som kvinnor i Europa fick rätt att avlägga juristexamen vid universitet. Sveriges första kvinnliga jurist är Elsa Eschelsson, som 1892 erhöll juris kandidat examen och 1897 blev docent i civilrätt. Elsa Eschelsson var en av grundarna till Akademiskt bildade kvinnors förening, som förespråkade att börd eller könstillhörighet inte skulle gå före utbildning och meriter i ett modernt samhälle. Föreningen arbetade även för att kvinnor skulle ha rätt till högre statliga befattningar, något som vid tiden inte var möjligt enligt svensk lag.
Förra året var det 100 år sedan Sverige, år 1918, fick sin första kvinnliga advokat, Eva Andén. Hon bedrev advokatverksamhet fram till sin bortgång år 1970. Det dröjde dock många år, ända till 1968, innan Högsta domstolen fick sin första kvinnliga domare, Ingrid Gärde Widemar.
På andra sidan Atlanten i USA:s Högsta domstol finns sedan 1993 domaren Ruth Bader Ginsburg. I den oscarsnominerade dokumentärfilmen RBG och i den mycket sevärda filmen En kvinna bland män från 2018 finns historien om Ruth Bader Ginsburg, som från det att hon var student vid Harvard Law School kämpade för kvinnors rätt att få likabehandling i arbetslivet. Trots att hon var toppstudent vid Harvard fick hon på 1960-talet inte de jobb hon sökte som advokat, utan fick undervisa i juridik. Ruth Bader Ginsburg och Anders Bruzelius blev år 1969 hedersdoktorer vid Lunds universitet för arbetet med boken Civil Procedure in Sweden, då hon enligt uppgift ska ha lärt sig svenska. Hon besökte 2019 Sverige då hon utsågs till jubelhedersdoktor vid Lunds universitet samt även mottog Gilel Storch Award för sina insatser för människors lika värde och rättigheter. Två andra framstående amerikanska kvinnliga jurister är Michelle Obama och Hillary Clinton, vilka inte behöver någon närmare presentation.
Beträffande kvinnliga jurister lokalt i Umeå blev Torborg Björling år 1982 den första kvinnliga domaren vid Umeå tingsrätt, Agneta Ögren år 2008 den första kvinnliga lagmannen (chef) vid Umeå tingsrätt, Ingrid Andersson år 1980 den första kvinnliga lagmannen för Hovrätten för Övre Norrland, Anna Karin-Lundin år 1995 första kvinnliga presidenten (chef) vid Hovrätten för Övre Norrland, Britta Bjelle år 1994 Brottsoffermyndighetens första generaldirektör, vilken post numera innehas av före detta åklagaren Annika Öster, samt undertecknad år 2001 den första kvinnliga konkursförvaltaren i Umeå, drygt 100 år efter konkurslagens tillkomst.
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är initiativtagare till nätverket Hilda, som bland annat har till syfte att öka antalet kvinnliga chefer inom rättsväsendet och delägare vid advokatbyråerna. Är du intresserad av att veta mer om advokatyrket, rättsstaten och demokratins grundläggande principer kan Anne Rambergs Sommar i P1 den 2 juli 2019 varmt rekommenderas. Anne Ramberg, som efter 19 år som generalsekreterare går i pension, efterträds av advokaten Mia Edwall Insulander, som du kanske sett i TV4:s Nyhetsmorgon, där hon regelbundet medverkar som familjerättsexpert.
Trots att Sverige har kommit långt under de senaste 100 åren är det fortfarande en bit kvar till landets advokatbyråer är jämställda. Allt fler kvinnor arbetar idag som advokater, men fortfarande är endast cirka 25 procent av delägarna vid advokatbyråerna kvinnor. Om du ska köpa en juridisk tjänst kan du se på advokatbyråns hemsida hur stor andel av delägarna som är kvinnor. Det är som du vet kunden som styr efterfrågan på marknaden.
Jag avslutar med två citat av domaren Ruth Bader Ginsburg. ”Kvinnor hör hemma på alla ställen där beslut tas. Det ska inte vara så att kvinnor är undantag.” Samt ”Bara för att det inte har gjorts förut, betyder det inte att det inte går att göra.”

AGNETA GUSTAFSSON

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven U

Artikel. Vad är utmätning?
Om någon är skyldig dig pengar och du har en klar och förfallen fordran men personen, trots krav, inte betalar skulden kan du hos Kronofogden ansöka om betalningsföreläggande. När du får ett beslut eller dom som anger att personen ska betala din fordran kan du ansöka om utmätning.
Utmätning innebär att Kronofogden beslutar att ta tillgångar från den skuldsatta personen, gäldenären, för att sälja egendomen för att betala din fordran.
För att veta om gäldenären har tillgångar som kan utmätas kontaktar Kronofogden bland annat banker, företag och myndigheter som kan ha information om gäldenärens tillgångar. Kronofogden kan även besöka gäldenärens bostad eller företagets lokal.
En förutsättning för att egendom ska kunna utmätas är att gäldenären är ägare till egendomen. Egendom som finns hemma hos gäldenären förutsätts tillhöra denne, även om det finns en sambo som bor tillsammans med gäldenären. Det innebär alltså att den exklusiva tv:n som står i vardagsrummet antas tillhöra gäldenären. Om sambon invänder att det är han eller hon som äger tv:n måste hen bevisa äganderätt till tv:n, annars utmäts den.
I första hand ska egendom utmätas som medför minsta möjliga kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären. Om det är en privatperson utmäts ofta del av personens lön. Kontanta medel, fordringar, banktillgodohavanden, lön, fondandelar och aktier och övrig lös egendom utmäts om det finns. Därefter utmäts gäldenärens fastighet såsom villa, fritidshus eller industrifastighet. Dessutom krävs det att den egendom som utmäts vid en försäljning genererar ett överskott som är försvarligt, det vill säga ger ett rimligt överskott för att betala skulderna.
Saker som den skuldsatta personen eller hens familj behöver för sin försörjning, så kallad beneficieegendom, får Kronofogden inte utmäta. Vad som utgör beneficieegendom beror på förhållandena i varje enskilt fall men normalt är kläder, glasögon, möbler och annat som gäldenären absolut behöver undantaget.
Så långt det är möjligt försöker Kronofogden undvika att utmäta gäldenärens bostad. Det finns inget krav på hur stor skulden måste vara för att bostaden ska kunna utmätas, men försäljningen ska ge ett överskott efter att alla omkostnader är betalda. Åtgärden måste också vara proportionerlig, det vill säga nyttan ska överväga konsekvenserna för gäldenären.
Om det inte finns utmätningsbara tillgångar för att betala gäldenärens alla skulder skriver Kronofogden en rapport som sänds till dig och gäldenären. Rapporten är en presumtion om att gäldenären är på obestånd och, med stöd av den, kan försättas i konkurs.
Om du anser en utmätning vara felaktig kan du begära rättelse. Om Kronofogden inte rättar utmätningsbeslutet eller om du vill att frågan ska prövas av domstol kan du överklaga beslutet till tingsrätten.
Om du vill läsa mer om utmätning finns bra information på Kronofogdens hemsida: https://kronofogden.se/Utmatning2.html.