onsdag 16 oktober
Hur uppstod språket egentligen?
Illustration: Maria Wall

Hur uppstod språket egentligen?

14 augusti, 2019

Krönika. Ingen ska tro att vår Svenska Akademi enbart är ett tillhåll för tuppfäktning och stridigheter med Horace Engdahl i spetsen. Här finns också ett gäng språkvetare som gnetat på sedan 1874 med att föra in svenska ord i Svenska akademiens ordlista (SAOL) som idag innehåller cirka 126 000 uppslagsord.

Dessutom gör de en ordbok (SO) samt en historisk ordbok (SAOB) som beskriver svenska ord och uttryck sedan 1521 fram till våra dagar.
De har också lagt ut allt på nätet vilket gör det förhållandevis skitenkelt att kolla upp vilka ord som ”finns” samt ord som ännu inte finns.
Nu är bara frågan: Hur uppstår orden? Och när blir de erkända och accepterade? Låt oss ta det från början: Du lär dig genom att härma.

Inlärning och belöning
Att lära sig språk från början handlar om att lyssna, härma och som bäbis få uppmuntran när du äntligen får ur dig ord som ”baba” eller ”mama”. Det beror nog mest på vem som har stått intill spjälsängen och tutat i dig dina första ord som ska sägas. Även papegojan i sin bur kan lära sig upprepa enkla ord men lär sig nog knappast förstå ordens betydelse trots att man belönar den med solrosfrön.
Som bäbis inser du snabbt att om du jollrar och flinar så får du beröm. Snart lär du dig även att sång och musik tillhör språket. Ramsor och rim! Ditt ordförråd växer ju mer man gullar med dig. Suga nappflaska. Rapa duktigt. Sova nu! Bajsblöja nej!
Dagens generation av småbarn lär sig också tidigt att hantera en dator eller padda. Språket är nu också rörliga bilder med ramsor om A, B, C eller 1, 2, 3 som levereras av tåg som går på räls och djur av alla sorter som kan prata. Av någon anledning är den sortens språklärare mer effektiva än vi människor?

Det godtyckliga språket
Bob Dylan sjunger i sång: ”God gave name to all the animals, in the beginning ...”
Javisst kan det vara på det viset. För den som tror på skapelseberättelsen med Adam och Eva, ormen och äpplet. Men hade Gud tid att ge namn åt alla de andra myriaders miljoners varelser och växter på vår planet? Och gjort en naturvetare som Carl von Linné fullständigt sysslolös när han gav sig ut för att klassificera allt han såg och ge dessa namn på latin dessutom. Däremot tror jag mer på den babylonska språkförbistringen.
Överallt på vår jord fanns människor som skapade sina egna samhällen åtskilda från varandra och som gav egna namn på saker de hade i sin omgivning. Det var genom folkvandringar som vi insåg att samma pryl kunde heta olika beroende på var man kom ifrån. Språkens etymologi sysselsätter inte bara Svenska akademien. Över hela världen sitter forskare och tyder sumeriskan, kilskriften och tecken som klottrats ner av inkaindianer. Finns här kopplingar till älvdalsmål? Har det kulats på kräken på samma sätt i Mongoliet? Hur hänger allt samman?

Har det stått i DN så ...
Nicklas vill veta vilka ord som försvunnit ur Svenska akademiens ordlista. Ja det är inte så enkelt att veta eftersom det inte finns något register för det. Men jag hörde på radioprogrammet Språket i P1 att ordet ”tandpasta” har rensats ut. Produkten finns inte idag när vi kallar det tandkräm. Ordet har däremot flyttats till den ordbok som akademin ger ut. Vilket är bra att veta för den som spelar Alfapet. Ordet finns! Poäng till mig! Jag känner de personer som sätter ihop högskoleprovet, det tillverkas nämligen här i Umeå. I provet används godkända synonymer som finns i SAOL. Men hur hamnar nu orden där förresten? Jo för det vet jag. För att orden ska erkännas ska de ha funnits tryckta i litteraturen eller i tidningar som SVD och DN. Här kan man göra källhänvisning nämligen! Så det blir någon ordning på rotvälskan!
Om du sedan tycker att det är fubbigt eller grymt sjukt orättvist så må du väl tycka det. Eller skriva till Ordet är fritt och klaga.

Ja du Nicklas. Språket är en sak för sig, men hur är det med musiken? Gör en lista på låtar eller musikstycken som varit till inspiration för dig. Eller vad spelas i dina lurar idag?

BENNY KARLSSON

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven U

Artikel. Vad är utmätning?
Om någon är skyldig dig pengar och du har en klar och förfallen fordran men personen, trots krav, inte betalar skulden kan du hos Kronofogden ansöka om betalningsföreläggande. När du får ett beslut eller dom som anger att personen ska betala din fordran kan du ansöka om utmätning.
Utmätning innebär att Kronofogden beslutar att ta tillgångar från den skuldsatta personen, gäldenären, för att sälja egendomen för att betala din fordran.
För att veta om gäldenären har tillgångar som kan utmätas kontaktar Kronofogden bland annat banker, företag och myndigheter som kan ha information om gäldenärens tillgångar. Kronofogden kan även besöka gäldenärens bostad eller företagets lokal.
En förutsättning för att egendom ska kunna utmätas är att gäldenären är ägare till egendomen. Egendom som finns hemma hos gäldenären förutsätts tillhöra denne, även om det finns en sambo som bor tillsammans med gäldenären. Det innebär alltså att den exklusiva tv:n som står i vardagsrummet antas tillhöra gäldenären. Om sambon invänder att det är han eller hon som äger tv:n måste hen bevisa äganderätt till tv:n, annars utmäts den.
I första hand ska egendom utmätas som medför minsta möjliga kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären. Om det är en privatperson utmäts ofta del av personens lön. Kontanta medel, fordringar, banktillgodohavanden, lön, fondandelar och aktier och övrig lös egendom utmäts om det finns. Därefter utmäts gäldenärens fastighet såsom villa, fritidshus eller industrifastighet. Dessutom krävs det att den egendom som utmäts vid en försäljning genererar ett överskott som är försvarligt, det vill säga ger ett rimligt överskott för att betala skulderna.
Saker som den skuldsatta personen eller hens familj behöver för sin försörjning, så kallad beneficieegendom, får Kronofogden inte utmäta. Vad som utgör beneficieegendom beror på förhållandena i varje enskilt fall men normalt är kläder, glasögon, möbler och annat som gäldenären absolut behöver undantaget.
Så långt det är möjligt försöker Kronofogden undvika att utmäta gäldenärens bostad. Det finns inget krav på hur stor skulden måste vara för att bostaden ska kunna utmätas, men försäljningen ska ge ett överskott efter att alla omkostnader är betalda. Åtgärden måste också vara proportionerlig, det vill säga nyttan ska överväga konsekvenserna för gäldenären.
Om det inte finns utmätningsbara tillgångar för att betala gäldenärens alla skulder skriver Kronofogden en rapport som sänds till dig och gäldenären. Rapporten är en presumtion om att gäldenären är på obestånd och, med stöd av den, kan försättas i konkurs.
Om du anser en utmätning vara felaktig kan du begära rättelse. Om Kronofogden inte rättar utmätningsbeslutet eller om du vill att frågan ska prövas av domstol kan du överklaga beslutet till tingsrätten.
Om du vill läsa mer om utmätning finns bra information på Kronofogdens hemsida: https://kronofogden.se/Utmatning2.html.