onsdag 16 oktober
Bilar från A till Ö: Clénet – för den som vill synas

Bilar från A till Ö: Clénet – för den som vill synas

7 augusti, 2019

Artikel. Clénet var lyxbilen för den som tyckte att gamla bilar var vackrare än nya. Men enligt Alain Clénet, märkets grundare, skulle bilen som bar hans namn framför allt användas för att visa världen att man hade lyckats i livet.

För några veckor sedan berättade Bilar från A till Ö om bilmärken som blev till i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet och som skapades framför allt för att märkenas upphovspersoner var av den välgrundade åsikten att bilar helt enkelt var vackrare förr. Det konstaterades då att många sådana bilmärken kallades Classic (vilket var relevant eftersom spalten då handlade om just namnet ”Classic”). Men det fanns förstås också biltillverkare som eftersträvade ett klassiskt utseende utan att för den skull kalla bilen Classic. En sådan bilbyggare var den franskfödde kaliforniern Alain Clénet. Han valde i stället att uppkalla sitt bilmärke – och det företag i Santa Barbara som byggde bilmärket – efter sig själv. Företaget fick således namnet Clénet Coachworks.
Det engelska ordet coach betyder bland annat ”vagn”, ”galavagn”, ”diligens” eller ”kaross”. Ordet coachworks kan alltså ordagrant översättas med ”vagnsverk” eller ”vagnsverkstäder” och verkar ansluta till den tradition som innebar att det fanns karosstillverkare som byggde egna, exklusiva karosser på framför allt dyra bilmärkens chassier. Dessa karossbyggare kallades i USA coachbuilders. Genom att använda det lite ålderdomliga ordet tycks Clénet Coachworks ha önskat skapa associationer till en svunnen storhetstid som ånyo fanns inom räckhåll för den som hade råd med en Clénet.

Tillbaka till trettiotalet
Trots namnet var Clénet Coachworks ingen renodlad karosstillverkare utan snarare en ”riktig” biltillverkare, även om delar från andra tillverkare användes i stor utsträckning. Bolaget började bygga bilar 1975. Den första modellen var en tvåsitsig bil som formgivits för att likna lyxbilar från 1930-talet. Innanför den forntidsflirtande förpackningen fanns dock ett modernt chassi. Denna första Clénet-modell fick det inte så fantasifulla namnet Series I (”serie I”). Föga förvånande kom nästa modell, som kom 1979, att kallas Series II.
En Clénet kostade kopiösa mängder pengar, vilket borde säkra ett betryggande kassainflöde till Clénet Coachworks. Men de hantverksmässigt byggda bilarna (1800 arbetstimmar per bil) med sina polerade valnötsträpaneler, askkoppar i finaste kristall och 18 lager lack, kostade å andra sidan en hel del att tillverka. År 1980 gick det ursprungliga företaget i konkurs och köptes upp av en person som tidigare varit anställd av företaget. Han hette Alfred J. DiMora. Under Alfred J. DiMoras ledning tog Clénet fram modellerna Series III, Series IV och Series V. Namnet DiMora dyker för övrigt upp även i andra delar av det som skulle kunna kallas dyra, dåtidsinspirerade dollargrins historia. Alfred J. DiMora skapade nämligen också märkena Sceptre (”spira”) och DiMora. Det sistnämnda skryter med att det nu håller på att utveckla världens första serietillverkade bil som ska kosta två miljoner US-dollar.

Firade bilen
År 1986 hade USA:s president Ronald Reagan lyckats räkna ut att det var 100 år sedan patentet beviljades för den första självgående vagnen med förbränningsmotor. Reagan kungjorde därför att 1986 skulle vara ”the Centennial Year of the Gasoline Powered Automobile” (ungefär ”hundraårsåret för den bensindrivna bilen”). I samband med detta utsågs Clénet till Official Centennial Car (ungefär ”officiell hundraårsfirandebil”). Hur detta egentligen gick till är aningen oklart, men kanske tänkte festfixarna att en bil som ser ut att komma från trettiotalet men innehåller teknik från åttiotalet borde kunna representera hela seklet.
Att Clénet representerade Reagan-eran kan man ana även i det faktum att Clénet-bilar blixtrar förbi i de tidstypiska tv-serierna Dynastin och Dallas. De dyra dollargrinen lär dessutom ha sålts till många kändisar, bland annat kung Hussein av Jordanien, sångare som Aretha Franklin, Marvin Gaye, Julio Iglesias och Rod Stewart samt skådespelare som Farrah Fawcett, Sylvester Stallone och – kanske lite överraskande – Steve McQueen. Det bör dock nämnas att jag inte har kunnat få tag på någon av dessa utpekade Clénet-köpare (inte ens någon av dem som ännu lever) för att få deras bilinnehav bekräftat.

FREDRIK ANDERSSON

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven U

Artikel. Vad är utmätning?
Om någon är skyldig dig pengar och du har en klar och förfallen fordran men personen, trots krav, inte betalar skulden kan du hos Kronofogden ansöka om betalningsföreläggande. När du får ett beslut eller dom som anger att personen ska betala din fordran kan du ansöka om utmätning.
Utmätning innebär att Kronofogden beslutar att ta tillgångar från den skuldsatta personen, gäldenären, för att sälja egendomen för att betala din fordran.
För att veta om gäldenären har tillgångar som kan utmätas kontaktar Kronofogden bland annat banker, företag och myndigheter som kan ha information om gäldenärens tillgångar. Kronofogden kan även besöka gäldenärens bostad eller företagets lokal.
En förutsättning för att egendom ska kunna utmätas är att gäldenären är ägare till egendomen. Egendom som finns hemma hos gäldenären förutsätts tillhöra denne, även om det finns en sambo som bor tillsammans med gäldenären. Det innebär alltså att den exklusiva tv:n som står i vardagsrummet antas tillhöra gäldenären. Om sambon invänder att det är han eller hon som äger tv:n måste hen bevisa äganderätt till tv:n, annars utmäts den.
I första hand ska egendom utmätas som medför minsta möjliga kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären. Om det är en privatperson utmäts ofta del av personens lön. Kontanta medel, fordringar, banktillgodohavanden, lön, fondandelar och aktier och övrig lös egendom utmäts om det finns. Därefter utmäts gäldenärens fastighet såsom villa, fritidshus eller industrifastighet. Dessutom krävs det att den egendom som utmäts vid en försäljning genererar ett överskott som är försvarligt, det vill säga ger ett rimligt överskott för att betala skulderna.
Saker som den skuldsatta personen eller hens familj behöver för sin försörjning, så kallad beneficieegendom, får Kronofogden inte utmäta. Vad som utgör beneficieegendom beror på förhållandena i varje enskilt fall men normalt är kläder, glasögon, möbler och annat som gäldenären absolut behöver undantaget.
Så långt det är möjligt försöker Kronofogden undvika att utmäta gäldenärens bostad. Det finns inget krav på hur stor skulden måste vara för att bostaden ska kunna utmätas, men försäljningen ska ge ett överskott efter att alla omkostnader är betalda. Åtgärden måste också vara proportionerlig, det vill säga nyttan ska överväga konsekvenserna för gäldenären.
Om det inte finns utmätningsbara tillgångar för att betala gäldenärens alla skulder skriver Kronofogden en rapport som sänds till dig och gäldenären. Rapporten är en presumtion om att gäldenären är på obestånd och, med stöd av den, kan försättas i konkurs.
Om du anser en utmätning vara felaktig kan du begära rättelse. Om Kronofogden inte rättar utmätningsbeslutet eller om du vill att frågan ska prövas av domstol kan du överklaga beslutet till tingsrätten.
Om du vill läsa mer om utmätning finns bra information på Kronofogdens hemsida: https://kronofogden.se/Utmatning2.html.