lördag 20 juli
Bilar från A till Ö: Clarus och Credos – tydlig tro?

Bilar från A till Ö: Clarus och Credos – tydlig tro?

10 juli, 2019

Artikel. En klar och tydlig övertygelse om vilka modellnamn som är de rätta. Det kanske Kias namngivningsansvariga på nittiotalet hade. För oss andra är vägvalen dock inte lika självklara.

Det latinska ordet clarus har givit upphov till många ord i moderna språk, till exempel svenskans ”klar”, tyskans adjektiv och adverb klar, italienskans adjektiv och adverb chiaro, engelskans adjektiv clear, engelskans och franskans substantiv clarity respektive clarté (”klarhet”) samt spanskans claro, som bland annat betyder ”javisst”. Ordet clarus betyder bland annat ”klar”, ”ljus”, ”lysande”, ”framträdande”, ”ansedd”, ”berömd”, ”begriplig” eller ”tydlig”. Många fina betydelser, alltså, och således inte så oväntat som namn på en produkt, till exempel en bil. Däremot är det inte alldeles klart, tydligt och begripligt varför det var just den bilmodell som den sydkoreanska biltillverkaren Kia producerade från 1996 till 2001 som skulle få detta namn. David Lilja, PR-chef hos Kia Motors Sweden AB, har haft vänligheten att leta bland Kia-dokumenten men har faktiskt inte kunnat finna någon information alls om valet av namn. Han påpekar dock att bilen hette Credos på vissa marknader och att även detta namn kommer från latin.

Flera bekännelser?
Just formen credos förekommer inte på latin. Däremot är ordet credo ett mycket välkänt latinskt ord – så känt att det latinska ordet, som egentligen är ett verb, har lånats in i flera moderna språk och då blivit substantiv. Anledningen till att ordet fått så stor spridning är att båda de trosbekännelser som använts i kristna kyrkor – den apostoliska och den nicenska – börjar med ordet credo, som betyder ”jag tror”. Miljoner människor under hundratals år har därför fått lära sig att säga dessa ord – och naturligtvis är det det första ordet i formuleringen som fastnar mest i medvetandet. Det verb som inleder trosbekännelsen har sedan kommit att bli ett substantiv som betyder just ”trosbekännelse”. När grammatiken ändå blivit så misshandlad finns det ju inget som hindrar att substantivet sedan böjs efter de mönster som finns i de olika språk som lånat in ordet. I Svenska Akademiens ordlista anges således att det heter ett credo; i bestämd form credot och i pluralis credon. På engelska heter ”trosbekännelse” framför allt creed (ett ord som också kommer från latinets credo), men även ordet credo förekommer när man vill vara lite högtravande eller märkvärdig. Kanske är namnet Credos pluralformen av ett sådant engelskt credo?
Samtidigt som grammatiken ändrades så att verbet förvandlades till substantiv blev också betydelsen bredare (den nutida betydelse som Svenska Akademiens ordlista anger är inte ens ”trosbekännelse” utan ”trosövertygelse”). Och när ordet används på ett trosbekännelsebesläktat sätt är det numera inte bara den kristna kyrkans tro som avses utan även livsåskådning eller avsiktsförklaring i allmänhet. Det kan till exempel röra sig om ett politiskt eller ideologiskt credo eller personliga levnadsregler. Till och med när det gäller företag talas det om credo och betyder väl i dessa sammanhang snarast ”affärsidé”, ”vision”, ”löfte” eller ”åtagande”.

Lömskt likt latin
Ytterligare en ledtråd får vi av att studera Kias övriga modellnamn. Flera modeller (men långtifrån alla) har namn som börjar med bokstaven C. Under det senaste året har Bilar från A till Ö behandlat namnen Carens, cee’d och Ceed. Dessutom finns modellnamnen Capital (som bland annat betyder ”förnämst” eller ”ypperlig”), Cadenza (”kadens”), Concord (”endräkt”), Carnival (”karneval”) samt Cerato, ett namn som den australiska bilbloggen GoAuto uppger att Kia hämtat från ett grekiskt ord som betyder ”horn” och som ska symbolisera styrka, uthållighet och seger. Kan det vara så att Kia har en viss förkärlek för namn som börjar på C?
En böjelse för latinska ord i olika böjningar kan absolut skönjas, men man får vara på sin vakt. Ett modellnamn som ser ut att vara hämtat från latinet behöver nämligen inte vara det. Förra sommaren konstaterade Bilar från A till Ö att det latinska ordet carens betyder bland annat ”hållande sig fjärran ifrån” men också att denna betydelse är något som bilmodellen Carens håller sig fjärran ifrån. Modellnamnet är nämligen enligt Kia hämtat från orden car (engelska för ”bil”) och renaissance (engelska för ”renässans”). En bil för renässansresenären, alltså – inte en bil som man bör hålla sig borta ifrån. När det gäller Clarus kan Kias vägar verka outrannsakliga, men ett är i alla fall klart: namnet kommer från det latinska ordet clarus.

FREDRIK ANDERSSON

Läs mer

Om juridiska ord på bokstaven O

Artikel. Vad är offentlighetsprincipen?
Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedia har rätt till insyn i statens, kommunernas och landstingens verksamhet. Regering och andra myndigheters verksamhet ska med andra ord vara så öppen som möjligt. Offentlighetsprincipen är en viktig princip, som i Sverige skyddas av grundlag.
Enskildas rätt att ta del av allmänna handlingar finns lagstadgad i tryckfrihetsförordningen, vilken är en av våra grundlagar. Att offentlighetsprincipen och rätten att ta del av allmänna handlingar finns i vår grundlag medför särskilt skydd, eftersom svensk grundlag är svårare att ändra än andra lagar.
Offentlighetsprincipen kommer till uttryck på flera sätt, bland annat genom att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar. En allmän handling är en handling som förvaras hos en svensk myndighet och som är inkommen till eller upprättad av myndigheten, till exempel blir en dom en allmän handling när den har meddelats.
Viss information omfattas dock enligt offentlighets- och sekretesslagen av sekretess. När du begär ut en handling gör myndigheten skyndsamt en sekretessprövning. Om myndigheten finner att sekretess gäller får du ett beslut som du kan överklaga. I annat fall lämnas handlingen ut.
Att rättegångar i de flesta fall är offentliga och därmed öppna för allmänheten är också ett uttryck för offentlighetsprincipen.
Tack vare offentlighetsprincipen har du alltså till exempel rätt att från kommunen begära att få se ett beslut, närvara vid en rättegång i domstol eller via Lantmäterimyndigheten få veta vem som äger en fastighet.