lördag 20 juli

Om juridiska begrepp på bokstaven M

19 juni, 2019

Artikel. Vad är ett moderbolag?
I en koncern, det vill säga en sammanslutning av flera företag, är moderbolaget det företag som kan utöva inflytande över de övriga företagen i koncernen. Moderbolaget äger genom aktieinnehav, eller om det avtalats, mer än 50 procent av rösträtten i ett annat företag inom koncernen.
Det företag som moderbolaget innehar 50 procent eller mer av rösterna i kallas för dotterbolag. Ett svenskt moderbolag ska alltid vara ett aktiebolag men dotterbolagen kan vara andra bolagsformer, till exempel handelsbolag.
Om det är en multinationell koncern, det vill säga att koncernens dotterbolag finns i flera olika länder, bör noteras att det är det lands lagstiftning där moderbolaget har sitt säte som bestämmer om det är ett moderbolag.
Sammanfattningsvis har moderbolaget ett bestämmande inflytande över dotterbolaget. Precis som livs levande mödrar ofta kan ha över sina döttrar och söner för den delen ...

Vem är målsägande?
Under 2018 anmäldes cirka 1,54 miljoner brott i Sverige, varav cirka 289 000 brott var brott mot person. Vid många brott kan någon eller några ha lidit skada på grund av brottet, till exempel om en person blivit misshandlad, våldtagen eller rånad.
Har brottet polisanmälts kallas den eller de personer som lidit skada för målsägande. Många personer som utsätts för brott blir dock aldrig målsägande, eftersom de inte vågar eller vill anmäla brottet. Om brottet inte har polisanmälts kallas de skadelidande istället för den vidare termen brottsoffer.
Som målsägande har du numera flera olika rättigheter. Har ett brott anmälts ska polisen så snart som möjligt informera dig som målsägande om dina rättigheter, vilket bland annat kan vara möjligheten att få en stödperson eller ett målsägandebiträde, rätten till information samt hjälp med att få skadestånd, det vill säga ersättning för den skada du drabbats av på grund av brottet.
Som målsägande har du ibland rätt till skadestånd om du drabbats av ekonomisk förlust eller kränkning som brottet utgjort. Storleken på skadeståndet varierar givetvis beroende på brottets art och omständigheterna i det enskilda fallet.
Om en dömd gärningsperson inte kan betala skadeståndet, eller gärningspersonen är okänd, och målsäganden saknar försäkring som kan täcka skadan, kan målsäganden i vissa fall istället få brottsskadeersättning från staten via Brottsoffermyndigheten. Du kan läsa mer om brottsskadeersättning på www.brottsoffermyndigheten.se.

Vad är ett målsägandebiträde?
När en förundersökning om brott har inletts av polisen kan en målsägande i vissa fall, på statens bekostnad, få ett målsägandebiträde.
Målsägandebiträde är en jurist, ofta advokat, som utses av domstolen för att tillvarata målsägandens intressen i målet och lämna stöd och hjälp till målsäganden.
Målsägandebiträdet ska biträda målsäganden under förundersökningen och domstolsförhandlingen. Målsägandebiträdet kan till exempel närvara vid polisförhör och hjälpa till med att begära skadestånd.
Alla målsäganden har inte rätt att få hjälp av ett målsägandebiträde. Det beror på vilken typ av brott som målsäganden har utsatts för som avgör om målsäganden har rätt till ett biträde. Har du blivit utsatt för våldsbrott, rån, sexualbrott, hatbrott eller annat grovt brott har du i regel rätt att få ett målsägandebiträde.

Vad innebär moratorium?
Ordet moratorium kommer från latinets moratorius vilket betyder ”som försenar”. Moratorium innebär ett anstånd med att göra något, det vill säga att uppskov lämnas med att göra en specifik åtgärd.
När tingsrätten beslutar om företagsrekonstruktion för ett företag innebär det att företaget med betalningssvårigheter får ett rådrum för att under några månader kunna vidta de åtgärder som behövs för att rekonstruera företaget. Företagsrekonstruktionen innefattar ett moratorium – ett betalningsanstånd under den tid som förfarandet pågår, beträffande de skulder som företaget ådragit sig innan beslut om rekonstruktion meddelades. Inte heller får borgenärerna ansöka om utmätning under tiden rekonstruktionen pågår.
Ett annat exempel på moratorium är Europaparlamentets resolution angående initiativet till ett allmänt moratorium för dödsstraff.
Moratorium kan delas upp i två huvudgrupper. Generalmoratorium är generellt och omfattar samtliga som påverkas av de i moratoriet föreskrivna villkoren. I Sverige var under andra världskriget ett generalmoratorium beviljat värnpliktiga rörande till exempel betalning av hyra och utmätning. Specialmoratorium är istället lämnat mot en specifik person, till exempel förekom lagar med begränsad giltighet under 1930-talet i samband med Kreugerkraschen.
Jag avslutar med ett citat från den franska solkungen Louis XIV (1638-1715): ”Punktlighet är konungarnas hövlighet”.

AGNETA GUSTAFSSON

Läs mer

Om juridiska ord på bokstaven O

Artikel. Vad är offentlighetsprincipen?
Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedia har rätt till insyn i statens, kommunernas och landstingens verksamhet. Regering och andra myndigheters verksamhet ska med andra ord vara så öppen som möjligt. Offentlighetsprincipen är en viktig princip, som i Sverige skyddas av grundlag.
Enskildas rätt att ta del av allmänna handlingar finns lagstadgad i tryckfrihetsförordningen, vilken är en av våra grundlagar. Att offentlighetsprincipen och rätten att ta del av allmänna handlingar finns i vår grundlag medför särskilt skydd, eftersom svensk grundlag är svårare att ändra än andra lagar.
Offentlighetsprincipen kommer till uttryck på flera sätt, bland annat genom att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar. En allmän handling är en handling som förvaras hos en svensk myndighet och som är inkommen till eller upprättad av myndigheten, till exempel blir en dom en allmän handling när den har meddelats.
Viss information omfattas dock enligt offentlighets- och sekretesslagen av sekretess. När du begär ut en handling gör myndigheten skyndsamt en sekretessprövning. Om myndigheten finner att sekretess gäller får du ett beslut som du kan överklaga. I annat fall lämnas handlingen ut.
Att rättegångar i de flesta fall är offentliga och därmed öppna för allmänheten är också ett uttryck för offentlighetsprincipen.
Tack vare offentlighetsprincipen har du alltså till exempel rätt att från kommunen begära att få se ett beslut, närvara vid en rättegång i domstol eller via Lantmäterimyndigheten få veta vem som äger en fastighet.