onsdag 16 oktober
Bilar från A till Ö: Civics marknad var alla människor

Bilar från A till Ö: Civics marknad var alla människor

19 juni, 2019

Artikel. Honda-modellen Civic var inte en bil bara för stadsbor. Om Honda hade fått bestämma så hade alla människor haft en Civic.

Förra veckans Bilar från A till Ö handlade om bilar i vars namn man finner varianter av det engelska ordet city, som ju betyder ”stad”. Dessa bilar hade staden i namnet för att de var gjorda för att framför allt framföras i stadstrafik. Det engelska ordet city har via franskans cité kommit från latinets civitas, som i sin tur kommer från det latinska ordet civis. Men det finns också bilnamn som har civis som ursprung och som inte används om speciella stadsbilar. Hondas Civic är ett sådant.

Ville vara världsvagn
De första modellgenerationerna av Civic – de som kom på 1970- och -80-talen – uppfyller flera av de krav som man kan ställa på en speciell stadsbil: En sådan Civic var liten utvändigt men ändå förhållandevis rymlig invändigt tack vare ett effektivt utnyttjande av utrymmet med bland annat tvärställd motor, formgjuten bränsletank och kompakt hjulupphängning. Civic var lättmanövrerad och förhållandevis ”fyrkantig” i sina former (vilket är praktiskt vid körning i stadstrafik eftersom föraren då lättare ser var bilen så att säga börjar och slutar). Dessutom var den lilla motorn med den tidens mått mätt bränslesnål (vilket gav Civic en stor fördel under och efter den oljekris som inträffade kort efter att modellen lanserats). Men Civic har ändå inte fått sitt namn för att indikera att den skulle vara en särskilwd stadsbil. Ordet civis ursprungliga betydelse hade nämligen inte direkt med stad att göra utan var ”medborgare [i en stad]”. I engelska har det latinska ordet givit upphov till adjektiven civil och civic som båda betyder bland annat ”medborgerlig” eller ”medborgar-”. Det var alltså inte främst en bil för stadstrafik som Honda ville skapa, utan en sorts folkvagn.
– Som namnet antyder så ville Honda genom Civic skapa en bil för alla människor, en bil för hela världen, berättar Maria Johansson, som tidigare var informationsansvarig på Honda Sverige.
Ja, nuförtiden finns ju ord som ”världsmedborgare”, som avser exempelvis en människa som inte känner sig bunden till något särskilt land utan slår sig ned där det passar bäst. Eller kanske någon som anser att alla människor är samma folk och att de rättigheter som en medborgare i en stat har borde vara rättigheter för alla överallt. Ett sådant resonemang skulle troligen kännas fullkomligt främmande för människor som levde under antiken, alltså den era då kopplingen mellan ”stad” och ”medborgare” uppkom i orden civis och civitas. Under antiken var nämligen tanken att det skulle finnas någon sorts universella mänskliga rättigheter inte särskilt etablerad. För det första var rättigheter något som tillskrevs människor i mycket varierande utsträckning beroende på bland annat deras hudfärg, härkomst, språk, kön och förmögenhet. För det andra var medborgarskapet – i den mån man hade ett sådant – inte knutet till sådana stora, väldefinierade landområden som vi idag kallar länder eller stater. Under antiken var det i stället vanligt med så kallade stadsstater. En stadsstat var en till ytan liten stat som i stort sett bara omfattade en stad (däremot kunde en stadsstat utgöra administrativt centrum även för den omgivande landsbygden). Att stadsstaten länge utgjorde norm för statsbildningar märks i att även Romarriket, ett imperium som under sin storhetstid omfattade stora delar av Europa, var uppkallat efter den stad som hela riket var organiserat runt.

Växte och fick virvlar
Åter till Honda Civic. Att namnet Civic inte valdes för att visa att bilen skulle vara skapad särskilt för stadstrafik blev ännu tydligare hos senare modellgenerationer, då både bilens yttermått och motorvolymen ökade. Men det förekommer också uppgifter om att modellnamnet Civic skulle vara ett resultat av att Honda ”stoppat in” lite vokaler bland konsonanterna CVCC. Denna förkortning står för Compound Vortex Controlled Combustion (på svenska ungefär ”förbränning styrd av sammansatt virvel”), en motorteknik som introducerades av Honda på 1970-talet. Att denna förklaring inte är särskilt trolig visas dock av att Honda började använda modellnamnet Civic 1972. Den första Civicen med CVCC-motor kom däremot först 1975.

FREDRIK ANDERSSON

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven U

Artikel. Vad är utmätning?
Om någon är skyldig dig pengar och du har en klar och förfallen fordran men personen, trots krav, inte betalar skulden kan du hos Kronofogden ansöka om betalningsföreläggande. När du får ett beslut eller dom som anger att personen ska betala din fordran kan du ansöka om utmätning.
Utmätning innebär att Kronofogden beslutar att ta tillgångar från den skuldsatta personen, gäldenären, för att sälja egendomen för att betala din fordran.
För att veta om gäldenären har tillgångar som kan utmätas kontaktar Kronofogden bland annat banker, företag och myndigheter som kan ha information om gäldenärens tillgångar. Kronofogden kan även besöka gäldenärens bostad eller företagets lokal.
En förutsättning för att egendom ska kunna utmätas är att gäldenären är ägare till egendomen. Egendom som finns hemma hos gäldenären förutsätts tillhöra denne, även om det finns en sambo som bor tillsammans med gäldenären. Det innebär alltså att den exklusiva tv:n som står i vardagsrummet antas tillhöra gäldenären. Om sambon invänder att det är han eller hon som äger tv:n måste hen bevisa äganderätt till tv:n, annars utmäts den.
I första hand ska egendom utmätas som medför minsta möjliga kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären. Om det är en privatperson utmäts ofta del av personens lön. Kontanta medel, fordringar, banktillgodohavanden, lön, fondandelar och aktier och övrig lös egendom utmäts om det finns. Därefter utmäts gäldenärens fastighet såsom villa, fritidshus eller industrifastighet. Dessutom krävs det att den egendom som utmäts vid en försäljning genererar ett överskott som är försvarligt, det vill säga ger ett rimligt överskott för att betala skulderna.
Saker som den skuldsatta personen eller hens familj behöver för sin försörjning, så kallad beneficieegendom, får Kronofogden inte utmäta. Vad som utgör beneficieegendom beror på förhållandena i varje enskilt fall men normalt är kläder, glasögon, möbler och annat som gäldenären absolut behöver undantaget.
Så långt det är möjligt försöker Kronofogden undvika att utmäta gäldenärens bostad. Det finns inget krav på hur stor skulden måste vara för att bostaden ska kunna utmätas, men försäljningen ska ge ett överskott efter att alla omkostnader är betalda. Åtgärden måste också vara proportionerlig, det vill säga nyttan ska överväga konsekvenserna för gäldenären.
Om det inte finns utmätningsbara tillgångar för att betala gäldenärens alla skulder skriver Kronofogden en rapport som sänds till dig och gäldenären. Rapporten är en presumtion om att gäldenären är på obestånd och, med stöd av den, kan försättas i konkurs.
Om du anser en utmätning vara felaktig kan du begära rättelse. Om Kronofogden inte rättar utmätningsbeslutet eller om du vill att frågan ska prövas av domstol kan du överklaga beslutet till tingsrätten.
Om du vill läsa mer om utmätning finns bra information på Kronofogdens hemsida: https://kronofogden.se/Utmatning2.html.