onsdag 26 juni

Om juridiska begrepp på bokstaven K

22 maj, 2019

Artikel. Vad är ett kommanditbolag?
Många känner till bolagsformen handelsbolag, men kommanditbolag är en inte lika känd bolagsform. Ett kommanditbolag är en form av handelsbolag med några viktiga skillnader.
Både kommanditbolag och handelsbolag har två eller flera delägare, bolagsmän. I handelsbolaget är bolagsmännen primärt personligt, solidariskt ansvariga för bolagets skulder. Att bolagsmännens ansvar är solidariskt betyder att varje bolagsman ensam kan behöva betala alla handelsbolagets skulder. Bolagsmannen som nödgades betala handelsbolagets skulder kan sedan i sin tur regressa, det vill säga begära att övriga bolagsmän betalar sin del av skulden.
Om ni hellre vill att en av bolagsmännen ska vara ”ansvarig” för bolaget och övriga främst bidra genom finansiering, arbete eller på annat sätt kan ett kommanditbolag vara ett alternativ till handelsbolag. I ett kommanditbolag är risk och ansvar fördelat olika mellan bolagsmännen. I kommanditbolaget har en eller flera bolagsmän, så kallade kommanditdelägare, endast ansvar för det belopp vederbörande har satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget, vilket till exempel kan vara tio kronor. Även kommanditdelägarens delaktighet i kommanditbolagets drift är begränsad. En kommanditdelägare har, om bolagsmännen inte avtalat om annat, till skillnad från vad som gäller för handelsbolag inte rätt att ta del i förvaltningen av bolagets angelägenheter.
Den bolagsman som har obegränsat ansvar för kommanditbolagets skulder kallas för komplementär, vilken alltid måste finnas i ett kommanditbolag. En fordringsägare kan kräva betalning direkt av en bolagsman i ett handelsbolag eller en komplementär, men inte av en kommanditdelägare i ett kommanditbolag.
Sammanfattningsvis är ett kommanditbolag en bolagsform i de fall inte alla bolagsmän vill ha lika stort ansvar för bolagets skulder.

Vad innebär konkurs?
Under år 2018 försattes cirka 6200 av Sveriges cirka 590 000 aktiebolag i konkurs. I massmedia har du säkert läst om större företag som försatts i konkurs, som till exempel personbilstillverkaren SAAB, värdetransportföretaget Panaxia, Gota Bank, gruvbolaget Northland Resources och fastighets- och finansbolaget Nyckeln.
Konkurs innebär att alla tillgångar som en person eller ett företag har tas i anspråk i syfte att alla borgenärer ska få betalt. Den som är skyldig pengar kallas för gäldenär och den som har en fordran kallas för borgenär. Den som har försatts i konkurs förlorar rådigheten över sina tillgångar och sin rättshandlingsförmåga, och får till exempel inte sälja egendom eller ådra sig skulder som kan göras gällande i konkursen.
Det är tingsrätten som beslutar om konkurs när en person eller ett företag är insolvent, det vill säga när vederbörande faktiskt inte kan betala sina skulder allt eftersom de förfaller till betalning och att denna betalningsoförmåga inte endast är tillfällig. Beskrivning av begreppet insolvens finns i en tidigare krönika 2019-04-24, som du finner på www.bilobostad.se eller www.nywa.nu.
Vid beslut om konkurs utser tingsrätten en konkursförvaltare. Förvaltaren tar hand om och ska sälja den egendom som gäldenären äger i syfte att borgenärerna ska få betalt för sina fordringar. I första hand betalas de skulder som föreligger på grund av konkursen, till exempel kostnaden för konkursförvaltaren. Därefter utdelas resterande medel mellan borgenärerna i en bestämd ordning enligt reglerna i förmånsrättslagen. De borgenärer som har särskild förmånsrätt i viss egendom får betalt först. Till exempel får en bank som har gäldenärens fastighet i pant utdelning från försäljningslikviden från fastigheten före andra borgenärer.
Vad gäller om medlen i konkursen inte räcker för att betala alla skulder? Borgenären kan efter konkursen fortsätta att kräva en fysisk person på betalning för skulden. Däremot, en juridisk person, till exempel ett aktiebolag, som har försatts i konkurs upphör att existera när konkursen avslutas. Det finns då ingen kvar att få betalt från, varvid borgenären drabbas av en förlust.

Vad innebär klyvning?
All mark i Sverige är indelad i avgränsade områden, fastigheter. När två eller flera personer gemensamt samäger andelar i en fastighet kan det ibland vara önskvärt att dela upp fastigheten i flera, separata fastigheter, så att ägarna får varsin fastighet som de själva kan bestämma över.
För att dela upp en fastighet som ägs av flera personer kan den klyvas. När en fastighet klyvs delas den upp i olika lotter och det bildas två eller flera nya fastigheter, så kallade klyvningslotter. Den ursprungliga fastigheten delas upp mellan de nya fastigheterna och den tidigare fastigheten upphör. Den som har ansökt om klyvning tilldelas en särskild lott, en ny fastighet.
Enligt jordabalken kan fastighetsägarna inte själva besluta om delning. Det är Lantmäteriet som beslutar om klyvning efter prövning om klyvning är möjlig bland annat utifrån fastighetsbildningslagens villkor om att fastigheterna ska vara lämpligt utformade.
Klyvning förväxlas ibland med avstyckning, vilket också är en åtgärd för att dela upp en fastighet. Precis som vid klyvning skiljs en bit mark av från en fastighet och bildar en eller fler nya fastigheter. Till skillnad från klyvning finns vid avstyckning den ursprungliga fastigheten kvar, fast i en mindre yta. Ägarförhållandena påverkas inte heller, om inte någon av fastigheterna överlåts. Istället blir den eller de som äger den ursprungliga fastigheten ägare till två eller fler fastigheter.
Sammanfattningsvis får vid klyvning ägarna olika arealer av fastigheten istället för varsin ideell andel, det vill säga både fastighetsindelningen och vem som äger vad ändras vid klyvning av en fastighet.
Jag avslutar med kloka ord av författaren Jean de la Bruyère (1645-1696). ”Barn tänker inte på den tid som gått eller den tid som kommer. De njuter ögonblicket, vilket få av oss gör.”

AGNETA GUSTAFSSON

Läs mer