måndag 16 september
Bilar från A till Ö: Chrysler – bilmagnaten som arbetade sig upp

Bilar från A till Ö: Chrysler – bilmagnaten som arbetade sig upp

22 maj, 2019

Artikel. Säg ”Chrysler” och de flesta tänker på en båtmotor, en skyskrapa eller ett bilmärke. Men någon kanske också associerar till den människa som faktiskt lånat ut sitt namn till alla tre företeelserna, den mellanvästernfödde mekanikmästaren Walter P. Chrysler.

Walter Percy Chrysler föddes 1875 i den lilla staden Wamego i den amerikanska delstaten Kansas. Hans far, Henry C. Chrysler (som kallades Hank), kom från Kanada, från Chatham-Kent i Ontario (några mil från det som sedan skulle komma att bli den nordamerikanska biltillverkningshuvudstaden: Detroit).
En eller flera medlemmar av den släkt som utgjorde Walter P. och Henry C. Chryslers anfäder utvandrade i början av 1700-talet från den tyska byn Guntersblum vid Rhen, några mil sydväst om staden Frankfurt am Main. På den tiden stavades släktnamnet Kreissler. Den mer anglosaxiska stavningen Chrysler dök för första gången upp med Walters farfars farfar, William Chrysler, som troligen föddes i Kanada i slutet av 1770-talet.
Walter själv var måttligt intresserad av dessa förhållanden – åtminstone om man får tro journalisten Boyden Sparkes. I Chryslers självbiografi Life of an American Workman, som skrevs ”i samarbete med Boyden Sparkes” (vilket gissningsvis innebar att det var Sparkes som stod för själva skrivandet), finns ett efterord av Sparkes. Däri återges hur Chrysler reagerade en gång när hans härstamning kom på tal. Chrysler ska då ha parafraserat ett stående skämt av den amerikanske musikern, skådespelaren och underhållaren Jimmy Durante: ”Ancestors? I got millions of ’em!” (”Förfäder? Jag har miljoner såna.”)

Lockades av loket
Även om Walter P. Chrysler inte var så förtjust i fenomenet förfäder hade han i alla fall en av dem som förebild, nämligen sin far. Hank Chrysler var lokförare och den unge Walters idol. Vid några tillfällen fick Walter följa med fadern när denne framförde sitt tåg över prärien. Walter var fascinerad av hur fadern kunde få det gigantiska lokomotivet att göra precis som han ville. I sin självbiografi skriver han (eller om det nu är Boyden Sparkes) lyriskt om upplevelsen att färdas ”i hjärtat av detta eld-och-vatten-underverk” som fadern var ”chef över”. Naturligtvis blev den unge Walter intresserad av mekanik. I boken skriver han om sin ”lidelse att lära [sig] om maskiner och den kraft som fick dem att gå”. Han fick till sin stora glädje bli mekanikerlärling i järnvägsbolagets verkstäder. Därefter arbetade han sig upp, som det heter i USA. Efter att ha arbetat för olika järnvägsföretag blev han chef på företaget Alcos lokfabrik utanför Pittsburgh.
Som tidigare nämnts i Bilar från A till Ö var Alco (American Locomotive Company) ett företag vars huvudsakliga verksamhet var tillverkning av lok. Men företaget växlade också in på några stickspår. Ett av dem var bilbyggande. Och en av Alcos styrelseledamöter, James J. Storrow, tyckte sig se att Chrysler, som inte bara var kunnig inom mekanik utan även en skicklig chef, skulle ha en framtid inom fordonsframställning. Storrow ordnade så att Chrysler fick träffa Charles W. Nash, som var chef för biltillverkningsföretaget Buick, vilket ledde till att Chrysler blev produktionschef på Buicks fabrik i Flint i delstaten Michigan.

Sparade sig rik
Enligt spökskrivare Sparkes var som sagt Walter Chryslers intresse för släktforskning begränsat. Men så mycket visste han att inte bara fadern utan även modern hade tyska rötter. I sin självbiografi talar han om moderns ”tyska sparsamhet”. Förmågan att vända på slantarna hade varit nödvändig i den fattiga familjen och det verkar som om sparsamheten även gick i arv till Walter. Som produktionschef utmärkte han sig nämligen inte bara för sitt tekniska kunnande utan även genom sina korståg mot kostnader. Som utgiftsutrotare blev han lönsam för arbetsgivaren, vilket visade sig i att han erbjöds rekordhög lön. När han 1919 lämnade Buick var han en rik man.
Walter Chrysler förvärvade 1921 aktiemajoriteten i biltillverkaren Maxwell. Några år senare inkorporerades Maxwell i hans nystartade företag Chrysler Corporation, men märket Maxwell fick inte finnas kvar särskilt länge i Chrysler-koncernen. I stället introducerades märkena DeSoto och Plymouth, samt det bilmärke som fick företagsgrundarens eget efternamn.
Chrysler Corporation hade under 30-, 40- och 50-talen sitt huvudkontor i Chrysler Building, den skrytskyskrapa på Manhattan i New York som Walter P. Chrysler lät uppföra under åren 1928 till 1930 och som en kort tid var världens högsta byggnad.

FREDRIK ANDERSSON

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven S

Artikel. Vad är sedvanerätt?
Det finns en mängd oskrivna regler i samhället som de flesta av oss följer trots att de egentligen inte är lagreglerade. Till exempel tar vi av oss skorna när vi besöker någons hem, vi tränger oss inte före i kön och i rulltrapporna i Stockholm står vi till höger och går förbi till vänster.
Sedvana är en särskild typ av oskrivna regler som normalt följs i olika branscher, affärsområden eller avtalsförhållanden. Begreppet sedvana åsyftar ett handlingssätt som beskriver hur något normalt ska utföras baserat på en längre tradition av ett särskilt sätt att handla i en viss situation.
Inom juridiken används begreppet sedvanerätt för den rätt som inte är reglerad i lagtext utan uppstår genom etablerade handlingssätt. Sedvanerätten används vid tolkning eller utfyllnad av ett avtal. Till exempel kan två parter i ett avtal ha olika uppfattning om hur avtalet ska tillämpas i en viss situation. Sedvanan i branschen kan då tillmätas betydelse. Det finns sedvanor som har utvecklats under lång tid och som har betydelse vid rättsliga bedömningar, ofta är det seder eller traditioner som tillämpats i många år.
Vid köp kan sedvana ha betydelse och påverka ett avtals innehåll. Som exempel kan det inom en viss bransch vara sedvana att inte ange exakt vikt på varan. Det kan vara kutym att inom branschen leverera 45-55 kg produkt, när beställaren anger 50 kg. Vill beställaren däremot att leveransen ska avse exakt 50 kg, och alltså avvika från sedvänjan, bör detta tydligt anges vid avtalets ingång.
Trots att det finns ett väl etablerat handlingssätt inom ett särskilt område betyder det inte att sedvanan alltid kan tillämpas. Handelsbruket i fråga måste för att anses vara bindande för parterna, ha vunnit stadga och geografisk spridning. Dessutom kan det finnas olika handlingssätt och sedvana inom olika branscher, något som är sedvana inom en bransch, är kanske inte det i en annan.
Avslutningsvis, om du vill stödja dig på sedvana måste du bevisa att sådan sedvana existerar.