onsdag 16 oktober
Europé som Carl B eller norrlänning som Erik B
Illustration: Maria Wall

Europé som Carl B eller norrlänning som Erik B

15 maj, 2019

Krönika. EU är ju alltid på tapeten. Kan man inte hitta nåt annat att reta upp sig på för dagen, kan man alltid dra till med EU.
Nu är vi dessutom med stormsteg på väg mot EU-valet den 26 maj, som hittills i huvudsak engagerat de politiker som kanske får äran att ränna mellan Bryssel och Strasbourg de närmaste fem åren.

En kort sammanfattning, ifall du varit strängt upptagen med Let’s dance, Premier League eller Ex on the beach den senaste tiden:
I det här valet väljer medborgare i EU:s alla länder vilka som ska representera dem. Parlamentet är den möjlighet vi har att påverka vilka som bestämmer. De här allmänna valen funkar i princip som när vi röstar till kommun och riksdag. Röstkortet har du såklart redan fått hemskickat, och möjligen också sumpat.
Väl på plats i välbekanta vallokaler väljer du det parti du vill ska representerar dig – mest troligt samma som i valen förra hösten – och kryssar också för någons namn, om det är så att du fastnat för nån särskild person.
Även här gäller den regel vi känner igen från riksdagsvalet att partier måste få minst fyra procent av rösterna för att vara påtänkta i Europaparlamentet.
Så när folk säger att de inte riktigt fattar EU-demokratin beror det alltså på en superstark resistens mot information – det är liksom inte krångligt och framförallt inte annorlunda från den parlamentariska version vi har här hemma.
Ska då jag rösta? Ja, absolut. Efter ett decennium av håglös politisk hållning, på gränsen till soffliggande, känner jag idag ... mjna, kanske ingen iver direkt, men i varje fall ett tydligt kall att gå och göra rösten min hörd.
Resultatet av dåligt engagemang bland de invånare som är helt normala har vi sett alldeles för många exempel på runtom i världen.
Men! Känner jag mig som en europé? Njae.
Som Carl Bildt? Tyvärr inte.
För det måste vara härligt att vara honom, lika opåverkad av tidens tand som av flyktiga trender. Förr i tiden var det ju enkelt att reta upp sig på Carl Bildt, men de karaktärsdrag som var irriterande för 30 år sen har alla förvandlats till charmiga, förlåtande egenskaper idag.
Bara att han ser exakt likadan ut 2019 som 1989 är ju en källa till munterhet. Och att han kategoriskt vägrar att ändra på sig är uppfriskande. Han visste bäst förut och han vet bäst idag, det finns ingen anledning att hymla med det, menar Carl, och presenterar sina klokheter litegrann som små presenter till oss normalbegåvade.
Så här i slutet av 10-talet, när de flesta är oerhört inställsamma, blir det befriande med jätte-egot Bildt, som bara inte kan ha fel.
På frågan om eventuell flygskam svarade globetrottern, medlaren i nöden, Carl:
”Problemet är väl att den största delen av världen faktiskt ligger utanför Sverige.”
Känner jag mig då möjligtvis som Erik Bergkvist, den ende politiker från norra Sverige som har en rimlig chans att ta sig in i parlamentet? Ja, en hel del faktiskt.
Vi är båda roliga och över medellängd för att nämna två gemensamma nämnare.
Men! Att maximalt en av Sveriges totalt 20 platser bara kommer att bestyckas av en (1) norrlänning känns ju verkligen tragiskt, och därför inbillar jag mig att vi kommer att samla oss bakom Erik och säkra honom en plats i Bryssel.
Och är du inte sosse kan du trösta dig med att han faktiskt är både klok och underhållande.
Och den egenskapen ska inte underskattas.
Annars finns det en skräck för allt som är kul inom offentlig sektor – eftersom det riskerar att betraktas som oseriöst.
Av goda skäl, i och för sig.
För om nåt finansierat av skattemedel skiter sig, är det säkrast för alla inblandade att man INTE hade det minsta roligt under tiden, för så länge alla haft urtråkigt på vägen har vi svenskar överseende med en helt del misslyckanden.

Benny: Vilka profiler borde egentligen representera oss nere på kontinenten? Vi kan inte enbart förlita oss på politiker för så här viktiga uppgifter. Nominera några vassa profiler, vettja!

NICKLAS BERGLUND

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven U

Artikel. Vad är utmätning?
Om någon är skyldig dig pengar och du har en klar och förfallen fordran men personen, trots krav, inte betalar skulden kan du hos Kronofogden ansöka om betalningsföreläggande. När du får ett beslut eller dom som anger att personen ska betala din fordran kan du ansöka om utmätning.
Utmätning innebär att Kronofogden beslutar att ta tillgångar från den skuldsatta personen, gäldenären, för att sälja egendomen för att betala din fordran.
För att veta om gäldenären har tillgångar som kan utmätas kontaktar Kronofogden bland annat banker, företag och myndigheter som kan ha information om gäldenärens tillgångar. Kronofogden kan även besöka gäldenärens bostad eller företagets lokal.
En förutsättning för att egendom ska kunna utmätas är att gäldenären är ägare till egendomen. Egendom som finns hemma hos gäldenären förutsätts tillhöra denne, även om det finns en sambo som bor tillsammans med gäldenären. Det innebär alltså att den exklusiva tv:n som står i vardagsrummet antas tillhöra gäldenären. Om sambon invänder att det är han eller hon som äger tv:n måste hen bevisa äganderätt till tv:n, annars utmäts den.
I första hand ska egendom utmätas som medför minsta möjliga kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären. Om det är en privatperson utmäts ofta del av personens lön. Kontanta medel, fordringar, banktillgodohavanden, lön, fondandelar och aktier och övrig lös egendom utmäts om det finns. Därefter utmäts gäldenärens fastighet såsom villa, fritidshus eller industrifastighet. Dessutom krävs det att den egendom som utmäts vid en försäljning genererar ett överskott som är försvarligt, det vill säga ger ett rimligt överskott för att betala skulderna.
Saker som den skuldsatta personen eller hens familj behöver för sin försörjning, så kallad beneficieegendom, får Kronofogden inte utmäta. Vad som utgör beneficieegendom beror på förhållandena i varje enskilt fall men normalt är kläder, glasögon, möbler och annat som gäldenären absolut behöver undantaget.
Så långt det är möjligt försöker Kronofogden undvika att utmäta gäldenärens bostad. Det finns inget krav på hur stor skulden måste vara för att bostaden ska kunna utmätas, men försäljningen ska ge ett överskott efter att alla omkostnader är betalda. Åtgärden måste också vara proportionerlig, det vill säga nyttan ska överväga konsekvenserna för gäldenären.
Om det inte finns utmätningsbara tillgångar för att betala gäldenärens alla skulder skriver Kronofogden en rapport som sänds till dig och gäldenären. Rapporten är en presumtion om att gäldenären är på obestånd och, med stöd av den, kan försättas i konkurs.
Om du anser en utmätning vara felaktig kan du begära rättelse. Om Kronofogden inte rättar utmätningsbeslutet eller om du vill att frågan ska prövas av domstol kan du överklaga beslutet till tingsrätten.
Om du vill läsa mer om utmätning finns bra information på Kronofogdens hemsida: https://kronofogden.se/Utmatning2.html.