lördag 20 juli
Bilar från A till Ö: Chiron – franskt fartvidunder på gränsen

Bilar från A till Ö: Chiron – franskt fartvidunder på gränsen

15 maj, 2019

Artikel. Ettore Bugatti föddes i Italien men blev redan i unga år fullständigt fransk. Och denne fransman tyckte om när det gick fort. Dessa båda egenskaper, franskheten och fartförtjusningen, förvaltas fortfarande av bilmärket Bugatti – även om det nu har tyska ägare.

Ettore Bugatti (1881-1947), bilmärket Bugattis grundare, marknadsförde sitt bilmärke med hjälp av den franska formuleringen Pur Sang, som betyder ”fullblod”. (Pur Sang är dessutom ett nutida argentinskt företag som bygger kopior av gamla Bugatti-bilar.) Fullblodsformuleringen kom sig av att Ettore älskade hästsport, vilket visar sig även i Bugatti-bilarnas karakteristiska hästskoformade kylargrillar.
I början av 1900-talet var det viktigt för tillverkare av dyra bilar att kunna visa på tävlingsframgångar för att få folk att välja just deras produkter. Bugatti var inget undantag. Ettore Bugatti körde själv i biltävlingar och uppmuntrade dessutom sina kunder att själva tävla med sina Bugatti-bilar. I mitten av 1920-talet hade Bugatti skaffat sig ett gediget rykte som tillverkare av tävlingsvinnande bilar.

Mördande konkurrens
Tävlingstänkandet har också satt spår i namngivningen av Bugatti-bilar. Efter att bilar av modellen Type 13 år 1921 kommit på de fyra första platserna i den italienska biltävlingen Brescia Grand Prix började Bugatti kalla modellen Brescia. På 1930-talet kom modellen Type 57, som i en speciell karossversion kallades Atalante. Namnet är en form av Atalanta, vilket i grekisk mytologi är en figur som med nutida språkbruk skulle kunna karakteriseras som en riktig vinnarskalle. Enligt en version av myten tjatar Atalantas far om att hon bör ingå äktenskap, vilket hon inte vill. Hon går till slut med på att gifta sig med den som kan besegra henne i kapplöpning, men hon springer i fatt alla som försöker – och dödar dem.
Type 57 formgavs av Ettore Bugattis son Jean – även han en racerförare. Det var en version av Type 57 som 1939 blev den vinnande bilen i loppet 24 heures du Mans (även känt som kort och gott Le Mans). Det berättas att Jean Bugatti efter loppet skulle testköra vinnarbilen. Han ska då ha väjt för (eller krockat med) en cyklist och tappat kontrollen över bilen, varvid han kolliderade med ett träd och omkom.
Bilmärket Bugatti grundades i staden Molsheim i Elsaß, som då låg i Tyskland. (Området i fråga har bytt statstillhörighet många gånger – fyra gånger bara under de senaste 150 åren. På franska heter området Alsace.) Bugatti, som brukar betraktas som ett franskt bilmärke, grundades alltså i Tyskland.
Efter första världskriget blev Elsaß/Alsace franskt igen. Under andra världskriget tog tyskarna tillbaka territoriet, bara för att tvingas att återlämna det efter kriget.
Att ha en bilfabrik i tysk-franska gränstrakter är numera inte särskilt dramatiskt. Men under första halvan av 1900-talet kunde det vara ödesdigert. Efter andra världskriget låg Bugatti-fabriken i ruiner och företaget lyckades aldrig helt återhämta sig. Man kan säga att Ettores Bugattis bortgång 1947 också blev början till bilmärkets död.

Tillräckligt fransk
År 1987 köpte dock en italiensk affärsman rätten till namnet och återupplivade märket. Strax före sekelskiftet förvärvade Volkswagen namnet. Man skulle alltså kunna säga att Bugatti åter blev tyskt. Men bilarna byggs i Frankrike och Volkswagen värnar om det franska ursprunget. Förkärleken för det franska (och för fart) visar sig bland annat i att det nya millenniets modeller fått namn från franska förare som Albert Divo och Pierre Veyron (en av de förare som 1939 vann i Le Mans med den bil som senare skulle bli Jean Bugattis bane). En annan Bugatti-bil är uppkallad efter föraren Louis Chiron. Han var visserligen inte fransman utan monegask, men hans modersmål var franska, han vann franska Grand Prix flera gånger och han tävlade för det franska märket Bugatti.
Modellen Chiron, med en toppfart på långt över 400 km/tim, är enligt Bugatti den ”snabbaste, starkaste och mest exklusiva serietillverkade supersportbilen” som märket någonsin byggt. Men om man tar bort ordet ”serietillverkade” kan det bli ännu värre. Inför 2019 års bilsalong i Genève byggde Bugatti ett enda exemplar av den Chiron-baserade modellen La Voiture Noire (franska för ”den svarta bilen”) som är en hommage till Jean Bugattis svarta Type 57 SC Atlantic Coupé. Den har en åtta liters V16-motor på 1500 hästkrafter. Med det provocerande priset motsvarande 125 miljoner kronor är La Voiture Noire troligen den dyraste bil som någonsin sålts.

FREDRIK ANDERSSON

Läs mer

Om juridiska ord på bokstaven O

Artikel. Vad är offentlighetsprincipen?
Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedia har rätt till insyn i statens, kommunernas och landstingens verksamhet. Regering och andra myndigheters verksamhet ska med andra ord vara så öppen som möjligt. Offentlighetsprincipen är en viktig princip, som i Sverige skyddas av grundlag.
Enskildas rätt att ta del av allmänna handlingar finns lagstadgad i tryckfrihetsförordningen, vilken är en av våra grundlagar. Att offentlighetsprincipen och rätten att ta del av allmänna handlingar finns i vår grundlag medför särskilt skydd, eftersom svensk grundlag är svårare att ändra än andra lagar.
Offentlighetsprincipen kommer till uttryck på flera sätt, bland annat genom att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar. En allmän handling är en handling som förvaras hos en svensk myndighet och som är inkommen till eller upprättad av myndigheten, till exempel blir en dom en allmän handling när den har meddelats.
Viss information omfattas dock enligt offentlighets- och sekretesslagen av sekretess. När du begär ut en handling gör myndigheten skyndsamt en sekretessprövning. Om myndigheten finner att sekretess gäller får du ett beslut som du kan överklaga. I annat fall lämnas handlingen ut.
Att rättegångar i de flesta fall är offentliga och därmed öppna för allmänheten är också ett uttryck för offentlighetsprincipen.
Tack vare offentlighetsprincipen har du alltså till exempel rätt att från kommunen begära att få se ett beslut, närvara vid en rättegång i domstol eller via Lantmäterimyndigheten få veta vem som äger en fastighet.