torsdag 23 maj

Om juridiska begrepp på bokstaven J

8 maj, 2019

Artikel. Vad betyder jura novit curia?
Jura novit curia är en latinsk fras som betyder domstolen känner rätten. I Sverige tillämpar våra domstolar den processrättsliga principen, som kommer från den romerska rätten. Enligt principen jura novit curia har domstolen kunskap om alla lagar och regler och hur de ska tillämpas.
Av 35 kap. 2 § rättegångsbalken framgår att bevisning inte behöver läggas fram om vad lag stadgar. Det betyder att parter i en rättegång inte behöver föra bevisning om innehållet i svensk lag eller ange en viss paragraf, utan det räcker att återge de faktiska omständigheterna. Principen innebär att parterna inte uttryckligen behöver hänföra sig till någon särskild rättsregel eftersom domstolen ska använda den regel som är tillämplig i det aktuella fallet.
Principen jura novit curia är egentligen självklar. Till exempel förutsätter gemene man att en fotbollsdomare kan reglerna för fotboll för att kunna döma en fotbollsmatch.
Tack vare principen jura novit curia är våra svenska domare skyldiga att kunna lagen och parterna behöver inte föra bevisning om innehållet i svensk rätt, eftersom domstolen känner rätten.

Vad betyder jäv?
I regeringsformen, som är en av de svenska grundlagarna, finns den så kallade objektivitetsprincipen, som gäller för domstolar, myndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter. Principen innebär att personer inom domstolar och myndigheter ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet. För att upprätthålla objektivitetsprincipen, och därmed förtroendet för det allmänna, finns reglerna om jäv.
När någon har fått förtroendet att besluta i frågor som betyder mycket för andra, är det viktigt att vi kan lita på att vi behandlas rättvist, lika som andra och att personen inte fattar beslut för egen vinning. En anställd vid myndighet eller en förtroendevald person ska inte ens kunna misstänkas för att låta sig påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete. Regler om jäv är en självklar del av det svenska rättssystemet och kan hindra till exempel en domare från att döma i ett mål där det kan ifrågasättas om domaren är objektiv.
Vad är jäv? Reglerna om jäv talar om när en anställd eller förtroendevald ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hans eller hennes opartiskhet kan ifrågasättas.
Flera olika anledningar kan ligga till grund för varför en person anses vara jävig. Jäv kan till exempel föreligga om du eller någon närstående är sökande eller har ett intresse i ärendet eller om ärendets utgång kan medföra synnerlig nytta eller skada för dig eller en närstående. Jäv kan också föreligga i mindre tydliga fall, till exempel när någon part eller intressent i ett ärende är vän eller ovän till myndighetspersonen, så kallat delikatessjäv. Detsamma gäller om du är ekonomiskt beroende av en part eller intressent eller om du är engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning.
Den som känner till en omständighet som kan antas göra hen jävig ska som huvudregel omedelbart själv uppmärksamma det och själv ge sig tillkänna. En person som kan vara jävig får normalt inte vidta någon åtgärd i ärendet över huvudtaget. Den får alltså varken delta i handläggningen av det eller närvara vid sammanträden där ärendet behandlas. Om du misstänker att någon varit jävig kan beslutet i ärendet överklagas med hänvisning till jävet.

Vad betyder joint venture?
Joint venture är ett internationellt vedertaget begrepp som betyder delat risktagande och avser en särskild form av samarbete för att bedriva verksamhet. Exempel på synonymer till joint venture är samriskföretag, samarbetsbolag, enkelt bolag, gemensamt företag och konsortium.
Gemensamt för joint ventures är att två eller flera fysiska eller juridiska personer genom ett avtal bildar en allians för att genomföra ett visst projekt eller en viss verksamhet. Tanken bakom joint venture är att företagen tillsammans delar på risken som den nya verksamheten eller det nya projektet medför. Ägarna är bundna av samarbetsavtalet och utövar gemensamt bestämmande inflytande. Oavsett hur företag eller andra väljer att genomföra det nya projektet eller verksamheten kännetecknas joint venture av samarbete.
Det finns en mängd olika typer av joint ventures. Det som skiljer de olika typerna åt är bland annat de olika företagens inflytande över verksamheten eller om ett helt nytt bolag ska bildas som led i samarbetet. En gemensamt styrd verksamhet är en form av joint venture där inget nytt bolag bildas, utan företagen agerar istället tillsammans i en allians och samarbetar i enlighet med ett samarbetsavtal. En annan typ av joint venture är det som kallas för gemensam verksamhet. Då bildas ett nytt bolag, där de olika företagen äger andelar eller aktier i det nya bolaget.
Ett känt exempel på ett framgångsrikt joint venture är Sony och Ericsson som tillsammans som år 2001 slog ihop sina avdelningar som utvecklade, tillverkade, marknadsförde och sålde mobiltelefoner. SonyEricsson hade skapats, en framgångssaga som varade under ett decennium. När SonyEricsson var som störst tillverkades 103 miljoner telefoner och företaget gjorde en årlig vinst på nästan 15 miljarder kronor.
Ett annat exempel på joint venture är samarbetet kring Öresundsbron mellan den svenska och den danska staten. Samverkan i Öresundsbro Konsortiet sker genom ett konsortiavtal som har godkänts av regeringarna i de två staterna. Öresundsbro Konsortiet ansvarar för kommersiell, trafikmässig och teknisk ledning av Öresundsbron mellan Danmark och Sverige.
Sammanfattningsvis har alla typer av joint ventures gemensamt att flera aktörer binder sig till ett samarbete och att ägarna tillsammans genom avtal utövar inflytande över verksamheten eller projektet, varvid de delar vinst och risker.
Jag avslutar med ett visdomsord om samverkan av författaren och politikern Helen Keller (1880-1968). ”Själva kan vi göra så lite, tillsammans kan vi göra så mycket.”

AGNETA GUSTAFSSON

Läs mer

Om juridiska begrepp på bokstaven K

Artikel. Vad är ett kommanditbolag?
Många känner till bolagsformen handelsbolag, men kommanditbolag är en inte lika känd bolagsform. Ett kommanditbolag är en form av handelsbolag med några viktiga skillnader.
Både kommanditbolag och handelsbolag har två eller flera delägare, bolagsmän. I handelsbolaget är bolagsmännen primärt personligt, solidariskt ansvariga för bolagets skulder. Att bolagsmännens ansvar är solidariskt betyder att varje bolagsman ensam kan behöva betala alla handelsbolagets skulder. Bolagsmannen som nödgades betala handelsbolagets skulder kan sedan i sin tur regressa, det vill säga begära att övriga bolagsmän betalar sin del av skulden.
Om ni hellre vill att en av bolagsmännen ska vara ”ansvarig” för bolaget och övriga främst bidra genom finansiering, arbete eller på annat sätt kan ett kommanditbolag vara ett alternativ till handelsbolag. I ett kommanditbolag är risk och ansvar fördelat olika mellan bolagsmännen. I kommanditbolaget har en eller flera bolagsmän, så kallade kommanditdelägare, endast ansvar för det belopp vederbörande har satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget, vilket till exempel kan vara tio kronor. Även kommanditdelägarens delaktighet i kommanditbolagets drift är begränsad. En kommanditdelägare har, om bolagsmännen inte avtalat om annat, till skillnad från vad som gäller för handelsbolag inte rätt att ta del i förvaltningen av bolagets angelägenheter.
Den bolagsman som har obegränsat ansvar för kommanditbolagets skulder kallas för komplementär, vilken alltid måste finnas i ett kommanditbolag. En fordringsägare kan kräva betalning direkt av en bolagsman i ett handelsbolag eller en komplementär, men inte av en kommanditdelägare i ett kommanditbolag.
Sammanfattningsvis är ett kommanditbolag en bolagsform i de fall inte alla bolagsmän vill ha lika stort ansvar för bolagets skulder.