lördag 20 juli

Om juridiska begrepp på bokstaven J

8 maj, 2019

Artikel. Vad betyder jura novit curia?
Jura novit curia är en latinsk fras som betyder domstolen känner rätten. I Sverige tillämpar våra domstolar den processrättsliga principen, som kommer från den romerska rätten. Enligt principen jura novit curia har domstolen kunskap om alla lagar och regler och hur de ska tillämpas.
Av 35 kap. 2 § rättegångsbalken framgår att bevisning inte behöver läggas fram om vad lag stadgar. Det betyder att parter i en rättegång inte behöver föra bevisning om innehållet i svensk lag eller ange en viss paragraf, utan det räcker att återge de faktiska omständigheterna. Principen innebär att parterna inte uttryckligen behöver hänföra sig till någon särskild rättsregel eftersom domstolen ska använda den regel som är tillämplig i det aktuella fallet.
Principen jura novit curia är egentligen självklar. Till exempel förutsätter gemene man att en fotbollsdomare kan reglerna för fotboll för att kunna döma en fotbollsmatch.
Tack vare principen jura novit curia är våra svenska domare skyldiga att kunna lagen och parterna behöver inte föra bevisning om innehållet i svensk rätt, eftersom domstolen känner rätten.

Vad betyder jäv?
I regeringsformen, som är en av de svenska grundlagarna, finns den så kallade objektivitetsprincipen, som gäller för domstolar, myndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter. Principen innebär att personer inom domstolar och myndigheter ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet. För att upprätthålla objektivitetsprincipen, och därmed förtroendet för det allmänna, finns reglerna om jäv.
När någon har fått förtroendet att besluta i frågor som betyder mycket för andra, är det viktigt att vi kan lita på att vi behandlas rättvist, lika som andra och att personen inte fattar beslut för egen vinning. En anställd vid myndighet eller en förtroendevald person ska inte ens kunna misstänkas för att låta sig påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete. Regler om jäv är en självklar del av det svenska rättssystemet och kan hindra till exempel en domare från att döma i ett mål där det kan ifrågasättas om domaren är objektiv.
Vad är jäv? Reglerna om jäv talar om när en anställd eller förtroendevald ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hans eller hennes opartiskhet kan ifrågasättas.
Flera olika anledningar kan ligga till grund för varför en person anses vara jävig. Jäv kan till exempel föreligga om du eller någon närstående är sökande eller har ett intresse i ärendet eller om ärendets utgång kan medföra synnerlig nytta eller skada för dig eller en närstående. Jäv kan också föreligga i mindre tydliga fall, till exempel när någon part eller intressent i ett ärende är vän eller ovän till myndighetspersonen, så kallat delikatessjäv. Detsamma gäller om du är ekonomiskt beroende av en part eller intressent eller om du är engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning.
Den som känner till en omständighet som kan antas göra hen jävig ska som huvudregel omedelbart själv uppmärksamma det och själv ge sig tillkänna. En person som kan vara jävig får normalt inte vidta någon åtgärd i ärendet över huvudtaget. Den får alltså varken delta i handläggningen av det eller närvara vid sammanträden där ärendet behandlas. Om du misstänker att någon varit jävig kan beslutet i ärendet överklagas med hänvisning till jävet.

Vad betyder joint venture?
Joint venture är ett internationellt vedertaget begrepp som betyder delat risktagande och avser en särskild form av samarbete för att bedriva verksamhet. Exempel på synonymer till joint venture är samriskföretag, samarbetsbolag, enkelt bolag, gemensamt företag och konsortium.
Gemensamt för joint ventures är att två eller flera fysiska eller juridiska personer genom ett avtal bildar en allians för att genomföra ett visst projekt eller en viss verksamhet. Tanken bakom joint venture är att företagen tillsammans delar på risken som den nya verksamheten eller det nya projektet medför. Ägarna är bundna av samarbetsavtalet och utövar gemensamt bestämmande inflytande. Oavsett hur företag eller andra väljer att genomföra det nya projektet eller verksamheten kännetecknas joint venture av samarbete.
Det finns en mängd olika typer av joint ventures. Det som skiljer de olika typerna åt är bland annat de olika företagens inflytande över verksamheten eller om ett helt nytt bolag ska bildas som led i samarbetet. En gemensamt styrd verksamhet är en form av joint venture där inget nytt bolag bildas, utan företagen agerar istället tillsammans i en allians och samarbetar i enlighet med ett samarbetsavtal. En annan typ av joint venture är det som kallas för gemensam verksamhet. Då bildas ett nytt bolag, där de olika företagen äger andelar eller aktier i det nya bolaget.
Ett känt exempel på ett framgångsrikt joint venture är Sony och Ericsson som tillsammans som år 2001 slog ihop sina avdelningar som utvecklade, tillverkade, marknadsförde och sålde mobiltelefoner. SonyEricsson hade skapats, en framgångssaga som varade under ett decennium. När SonyEricsson var som störst tillverkades 103 miljoner telefoner och företaget gjorde en årlig vinst på nästan 15 miljarder kronor.
Ett annat exempel på joint venture är samarbetet kring Öresundsbron mellan den svenska och den danska staten. Samverkan i Öresundsbro Konsortiet sker genom ett konsortiavtal som har godkänts av regeringarna i de två staterna. Öresundsbro Konsortiet ansvarar för kommersiell, trafikmässig och teknisk ledning av Öresundsbron mellan Danmark och Sverige.
Sammanfattningsvis har alla typer av joint ventures gemensamt att flera aktörer binder sig till ett samarbete och att ägarna tillsammans genom avtal utövar inflytande över verksamheten eller projektet, varvid de delar vinst och risker.
Jag avslutar med ett visdomsord om samverkan av författaren och politikern Helen Keller (1880-1968). ”Själva kan vi göra så lite, tillsammans kan vi göra så mycket.”

AGNETA GUSTAFSSON

Läs mer

Om juridiska ord på bokstaven O

Artikel. Vad är offentlighetsprincipen?
Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedia har rätt till insyn i statens, kommunernas och landstingens verksamhet. Regering och andra myndigheters verksamhet ska med andra ord vara så öppen som möjligt. Offentlighetsprincipen är en viktig princip, som i Sverige skyddas av grundlag.
Enskildas rätt att ta del av allmänna handlingar finns lagstadgad i tryckfrihetsförordningen, vilken är en av våra grundlagar. Att offentlighetsprincipen och rätten att ta del av allmänna handlingar finns i vår grundlag medför särskilt skydd, eftersom svensk grundlag är svårare att ändra än andra lagar.
Offentlighetsprincipen kommer till uttryck på flera sätt, bland annat genom att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar. En allmän handling är en handling som förvaras hos en svensk myndighet och som är inkommen till eller upprättad av myndigheten, till exempel blir en dom en allmän handling när den har meddelats.
Viss information omfattas dock enligt offentlighets- och sekretesslagen av sekretess. När du begär ut en handling gör myndigheten skyndsamt en sekretessprövning. Om myndigheten finner att sekretess gäller får du ett beslut som du kan överklaga. I annat fall lämnas handlingen ut.
Att rättegångar i de flesta fall är offentliga och därmed öppna för allmänheten är också ett uttryck för offentlighetsprincipen.
Tack vare offentlighetsprincipen har du alltså till exempel rätt att från kommunen begära att få se ett beslut, närvara vid en rättegång i domstol eller via Lantmäterimyndigheten få veta vem som äger en fastighet.