lördag 20 juli
Analog i det digitala samhället
Illustration: Maria Wall

Analog i det digitala samhället

8 maj, 2019

Krönika. Okej. Låt oss reda ut begreppen. Vi säger för enkelhetens skull att om digitalisering är det nya så är väl det analoga allt det gamla. Jag tillhör båda epokerna i utveckling så jag kanske är rätt person att utreda detta.

Som hantverkare har jag ersatt skrivmaskinen med datorn, den fasta telefonen med en smart mobiltelefon. Det var tjugo år sedan jag fotade med min Pentax och sen gick in i mörkrummet och framkallade bilder. Jag kan sakna just det hantverket men fotopapper och kemikalier var dyrt. Jag tar bättre foton idag med min Iphone. Det är billigt, nästan gratis och jag saknar inte mitt mörkrum.
Tjockteven har ersatts med platt-teven och till denna har kopplats en Chromecast så jag kan se Netflix och Youtube och annat via min smarta mobil. Jag är anpassningsbar!

Kugghjul och lödkolv
De flesta av oss i min generation har nog skruvat isär en klocka och sett hur kuggar och fjädrar griper in i varandra så visarna går. Vi har öppnat bakstycket på en radio och sett rör eller transistorer. Nog kan jag använda en lödkolv. Min generation har bytt fläktremmen i en bil, kollat oljan, monterat in ett nytt bilbatteri. Har du bytt växellådan i en Saab vet du att du först måste lyfta upp motorn med talja och block. Allt gick att göra på verkstan på macken om du fick låna verktyg. Vi kunde skruva och greja i alla maskiner. Reservdelar fanns alltid att få tag i till gräsklipparen eller utombordsmotorn. Det som gick sönder kunde man laga.
Undrar om inte mikrovågsugnen var den första obegripliga prylen. Mikrovågor? För att värma upp korv och makaroner? Inte visste vi hur den fungerade men vi tog till oss den.
Vissa gör det och förfasar sig över nästa strålande datasystem som ska komma: G5. Det är nödvändigt, säger de som vill digitalisera samhället ännu mer. Har vi inte fått nog? Visst är det fler flintskalliga män än någonsin? Beror det på strålningen och digitaliseringen? Jag såg på Konsum idag att stanniolrullarna var slut. Tillverkas hattar i hemlighet?

Den mekaniska pedagogiken
När jag var barn lärde vi oss att bygga en telefon av konservburkar och björntråd. Man gjorde ett hål i botten på burken, fäste björntråden med en tändsticka och gjorde likadant med den andra burken. När linan var spänd kunde man prata i burken eller lyssna på sin kompis. Tipset fick vi från Gröngölingsboken i Kalle Anka. Det var svängningar i den spända tråden som bar fram ljudet. Vi förstod att telefonen fungerade ungefär likadant.
På samma sätt lärde man sig hur en grammofon fungerar. I skivorna fanns graverade spår som nålen förde vidare till en förstärkare och högtalare så det kom fram musik. Vi hade en vevgrammofon där man spelade 78-varvare. Lösa stift som man skruvade dit. Ville man ha lägre ljud stoppade man in ett par långkalsonger i tratten. Eller morsans mamelucker.
En förskoleunge idag vet ingenting om den tiden. Första frågan när barnet följer med till ett kafé eller hem till någon man hälsar på är: ”Finns det wifi?” De är mästare på att sköta sin digitala plattskärm och tror att sådana alltid har funnits. Vi hade i bästa fall serietidningar.
Plockar man fram en kassettbandspelare så vet inte tolvåringen vad det är. Lyssna här! Han som läser sagorna om Bamse heter Olof Thunberg och är farfar till Klimat-Greta! Jaså, säger tolvåringen. Men vad är ett kassettband? Är det nån slags pod?

Glöm inte människan!
Jag har tagit till mig det mesta av den nya digitala tekniken. Det här är tekniska hjälpmedel som är oöverträffade som kunskapsbank med snabba kommunikativa funktioner. Alla algoritmer och annat som matats in i datorerna gör att jag själv kan se mig som vårdtagare på digitala adressen 1177.se. Jag finns med Pensionsregistret och i Skatteverkets rullor. Stora delar av mitt liv finns i den digitala världen trots att jag inte har bett om det. Mitt personnummer gör mig offentlig och vem som helst kan söka upp mig och få reda på det mesta om hur jag har det och var jag bor. Det är enkelt att deklarera på nätet men att få tag i en människa att prata med på Skattekontoret i Umeå verkar omöjligt. Ändå vet jag att de sitter där i sina kontorsrum och sedan går till Droskan för att äta sin lunch. De finns! Det kanske är till Droskan jag ska bege mig för att få ett personligt samtal om min deklaration över kalopsen? Hej, jag har en fråga. Förresten visst är du från Holmsund? Har abborren lekt färdigt i Djupbäcken? Jo det är jag ”som skriver i tidningen”. Så kan vi ta det här nu eller har du nån app där vi kan prata med varandra?

Ja du Nicklas. Det är snart val till EU och jag undrar: känner du dig som europé? Precis som Carl Bildt, tänkte jag. Umebo, västerbottning och europé! Ska du gå och rösta?

BENNY KARLSSON

Läs mer

Om juridiska ord på bokstaven O

Artikel. Vad är offentlighetsprincipen?
Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedia har rätt till insyn i statens, kommunernas och landstingens verksamhet. Regering och andra myndigheters verksamhet ska med andra ord vara så öppen som möjligt. Offentlighetsprincipen är en viktig princip, som i Sverige skyddas av grundlag.
Enskildas rätt att ta del av allmänna handlingar finns lagstadgad i tryckfrihetsförordningen, vilken är en av våra grundlagar. Att offentlighetsprincipen och rätten att ta del av allmänna handlingar finns i vår grundlag medför särskilt skydd, eftersom svensk grundlag är svårare att ändra än andra lagar.
Offentlighetsprincipen kommer till uttryck på flera sätt, bland annat genom att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar. En allmän handling är en handling som förvaras hos en svensk myndighet och som är inkommen till eller upprättad av myndigheten, till exempel blir en dom en allmän handling när den har meddelats.
Viss information omfattas dock enligt offentlighets- och sekretesslagen av sekretess. När du begär ut en handling gör myndigheten skyndsamt en sekretessprövning. Om myndigheten finner att sekretess gäller får du ett beslut som du kan överklaga. I annat fall lämnas handlingen ut.
Att rättegångar i de flesta fall är offentliga och därmed öppna för allmänheten är också ett uttryck för offentlighetsprincipen.
Tack vare offentlighetsprincipen har du alltså till exempel rätt att från kommunen begära att få se ett beslut, närvara vid en rättegång i domstol eller via Lantmäterimyndigheten få veta vem som äger en fastighet.