måndag 16 september
Samhällskritik från ett uppvärmt badkar
Illustration: Maria Wall

Samhällskritik från ett uppvärmt badkar

10 april, 2019

Krönika. Veckans betraktelse ska alltså handla om milstolpar av förbättringar som skett genom åren.

Jag funderar på ämnet samtidigt som jag ligger i badkaret och läser en god bok; Svälten av Magnus Västerbro. Den handlar om nödåren 1867-1868, mycket från ett norrlandsperspektiv. Kylan slog ett järngrepp över riket, skördarna frös bort, folket svalt och fick blanda bark i brödet.
Året därpå kom värmen och torkan. Ett år till av missväxt, svält och död. Boken är också en ekonomisk skildring av en period i Sverige då de besuttna klarade sig medan den skuldsatte torparen fick gå från gård och grund. Början till den stora utvandringen.

Att födas in i moderna tider
När jag ligger i mitt varma badkarsvatten så tänker jag även på hur denna bekvämlighet kan uppfattas som given. En uppvärmd lägenhet och varmvatten är ju någonting som vi tar för självklart idag, men som inte funnits i alla tider. Och då behöver man inte gå tillbaka till 1800-talet.
Jag föddes själv i ett flerfamiljshus år 1951 där fabriksarbetarna bodde. Vi hade vedeldad järnspis som värmde upp vatten till badbaljan, slaskhink där pottan tömdes och utedass på gården. Jag hade cellstoff i blöjan, välling i flaskan och det fanns mat i skafferiet. Man kan säga att jag föddes i en tid när Sverige höll på att bli modernt. I småskolan stod vi i kö och fick vaccin mot det ena och det andra. Men jag tror nog jag haft både mässlingen, röda hund och vattkoppor. Hos tandläkaren fick vi amalgam, för det var inte farligt på den tiden. Äldre släktingar dog av ”kräftan”, magsår eller slaganfall. Sjukdomar som är mera lättbehandlade idag. Ska man finna milstolpar i utvecklingen är nog läkarvetenskapen den som ska nämnas först. Vi överlever i en omfattning som aldrig gjorts tidigare. Så vad återstår att göra för alla vi som lever?

Har du tid att laga mat?
Vi som var tidigt ute och köpte datorer som kopplades in på telenätet var vana att vänta någon minut innan vi kunde surfa. Idag ska det gå på en tiondels sekund. Gör det inte det vill vi byta till en ännu snabbare modell.
I konsumismens tidevarv har matindustrin jobbat för högtryck för att underlätta för husmor i köket. Husmorsassistenten! Finns det någon som handvispar grädde idag? Gör du våffelsmeten själv eller köper du mix? De frysta portionsrätterna som skulle tinas i mikron är på väg ut. Allt fler köper färdiglagat direkt över disk. ”Pulled pork” var en maträtt som trendade för några år sedan men det tog ju sån tid att laga till. Idag finns det färdigt i vacuumförpackat för en snabb uppvärming. Kyckling tillhör de mest vanliga rätterna över hela världen och här går det undan. Jag såg ett nyhetsinslag på tv där Kronfågel paketerar levande kycklingar så snabbt att de bryter vingarna. Jag säger som Sverker Olofsson: ”Är det så vi vill ha det?” Nej låt mig få bryta av vingarna själv sedan kycklingen är färdig i ugnen.

Förspilld tid i ett meningsfullt liv
Vi har tid att irritera oss nuförtiden. Behovs-tillfredsställelsen är ögonblicklig. Funka app på telefonen, funka Swish så jag kan göra min betalning! Den känslan du har när du står vid tvättmaskinen som tvättat klart och väntar på att luckan ska öppna. När du väntar på ett ”klick” och luckan ska gå upp. Gör det nu! Förspilld tid i ett annars meningsfullt liv. Du går av och an i väntan.
År 1867 frös Bottenviken tidigt så frakterna med nödproviant söderifrån kunde inte nå våra norrländska hamnar. Folket svalt, folket dog när skutorna fastnade i isen.
Idag är det problem med tågtrafiken så fort det kommer lite snö. Likadant med flygtrafiken norrut från Bromma eller Arlanda. Folket svälter inte när de väntar på försenade plan men serveringarna har hutlösa priser och en flaska vatten kostar 40 kronor. Kan våra politiker fixa det? Nej våra riksdagsledamöter verkar mera upptagna av moralfrågor. Ordning och reda i skolan. Rökfritt på uteserveringarna i sommar. Vi tänker på folkhälsan!
Vi lever idag under ett klimathot och det är tillåtet att oroa sig lite till mans. Men jag tror knappast det var lika allvarligt som under svältåren 1867-1868. Läs boken! Svälten, av Magnus Västerbro. Så får ni lite perspektiv på tillvaron.

Ja du Nicklas. Du verkar mest intresserad av teknikens under, själv är jag nog mest intresserad av naturens under. Fåglarna som drillar in våren, fiskarna som leker i sina bäckar. Hur är det med ditt naturintresse?

BENNY KARLSSON

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven S

Artikel. Vad är sedvanerätt?
Det finns en mängd oskrivna regler i samhället som de flesta av oss följer trots att de egentligen inte är lagreglerade. Till exempel tar vi av oss skorna när vi besöker någons hem, vi tränger oss inte före i kön och i rulltrapporna i Stockholm står vi till höger och går förbi till vänster.
Sedvana är en särskild typ av oskrivna regler som normalt följs i olika branscher, affärsområden eller avtalsförhållanden. Begreppet sedvana åsyftar ett handlingssätt som beskriver hur något normalt ska utföras baserat på en längre tradition av ett särskilt sätt att handla i en viss situation.
Inom juridiken används begreppet sedvanerätt för den rätt som inte är reglerad i lagtext utan uppstår genom etablerade handlingssätt. Sedvanerätten används vid tolkning eller utfyllnad av ett avtal. Till exempel kan två parter i ett avtal ha olika uppfattning om hur avtalet ska tillämpas i en viss situation. Sedvanan i branschen kan då tillmätas betydelse. Det finns sedvanor som har utvecklats under lång tid och som har betydelse vid rättsliga bedömningar, ofta är det seder eller traditioner som tillämpats i många år.
Vid köp kan sedvana ha betydelse och påverka ett avtals innehåll. Som exempel kan det inom en viss bransch vara sedvana att inte ange exakt vikt på varan. Det kan vara kutym att inom branschen leverera 45-55 kg produkt, när beställaren anger 50 kg. Vill beställaren däremot att leveransen ska avse exakt 50 kg, och alltså avvika från sedvänjan, bör detta tydligt anges vid avtalets ingång.
Trots att det finns ett väl etablerat handlingssätt inom ett särskilt område betyder det inte att sedvanan alltid kan tillämpas. Handelsbruket i fråga måste för att anses vara bindande för parterna, ha vunnit stadga och geografisk spridning. Dessutom kan det finnas olika handlingssätt och sedvana inom olika branscher, något som är sedvana inom en bransch, är kanske inte det i en annan.
Avslutningsvis, om du vill stödja dig på sedvana måste du bevisa att sådan sedvana existerar.