onsdag 26 juni
Ingen vanlig auktionist
Foto: Peter Öberg

Ingen vanlig auktionist

10 april, 2019

Artikel. Bil & Bostad har träffat John Kelly, auktionisten i Obbola, som varje sommar anordnar auktioner vid det gamla salteriet. Han är mannen som älskar att handla med historiska ting, men som lovat sig själv att aldrig bli förälskad i dem.

Året var 1986. Björklöven huserade i det som då hette Elitserien, bensinen kostade fyra kronor litern, och i centrala Umeå skulle Folkets hus just till att invigas. Det var annorlunda tider och det var vid den här tiden som John Kelly först kom till staden. För många är det historia, men för honom är det vardag. Det låter kanske som ett stående uttryck, men kuriosa och historia är alltid på tapeten, framförallt för den som försörjer sig som auktionist.
En gång i tiden gick skeppslasset från Irland. Göteborg och Umedalen har också varit hållplatser på resan, men i dag är John Kelly bosatt i Obbola. Och sedan tjugo år tillbaka är det här han har sin heltidssyssla, att köpa andrahandsvaror för att sedan sälja dem på auktioner.
– Jag tömmer hela dödsbon, berättar han, allting som är säljbart tar jag hand om. Resten går till återvinning. Det som sedan inte säljer ges till välgörenhet.
Älskar sitt jobb
Hans verksamhet är stationerad vid det gamla salteriet, nära sjöbodarna längst inne i Byviken. Här brukar sommarmånader utgöra hektiska dagar, medan vintern är en ganska lugn tid på året. Det är ett upplägg som tagit tid att vänja sig vid, men John Kelly har älskat varje sekund av det.
– Jag har gjort det här i tjugo år nu, förklarar han. Tidigare jobbade jag på ett lager, men när jag blev uppsagd där beslutade jag mig för att starta eget. Och det är det bästa jag har gjort.
Intresset för antikviteter är sålunda stort. Att vara passionerad, och visa sin passion, är också ett märkbart karaktärsdrag hos John Kelly i hans roll som auktionsutropare. Men samtidigt är det en balansgång. Ibland kan det till och med vara viktigt att hålla sina känslor i schack, inte minst när nya varor ska införskaffas. Det är nämligen lätt hänt att man hittar någonting som man själv vill ha.
– Jag har beslutat mig för att inte bli förälskad, poängterar John Kelly, utan allt är till försäljning. Annars har jag nog alltid varit intresserad av jugend-epoken, med hamrat koppar och järn, men det är nog på väg att försvinna nu, funderar han högt för sig själv.
– Jag köpte en hyresfastighet för många år sedan, minns han sedan vidare, och det var en äldre dam där som hade så otroligt många fantastiska saker. Det var hon som först fick mig intresserad av antikviteter. Innan jag träffade henne var jag nog inte intresserad alls egentligen.

Växande intresse
Även allmänhetens intresse verkar ha växt med tiden. Andrahandsförsäljning har visat stigande siffror de senaste åren, och enligt en pågående studie vid Centre for retailing, på Göteborgs Universitet, har andrahandsmarknaden snabbt förvandlats till någonting mer än bara försäljning av begagnade varor. I vissa städer, där Göteborg nämns som ett tydligt exempel, har second hand- och vintagebutiker samlat sig till specifika gator och områden, för att på så sätt skapa en utpräglad atmosfär kring verksamheten. Just den specifika retrostilen har sedan fortsatt att utvecklas, och lockat till sig allt fler besökare, vilket i sin tur gjort verksamheten mer kommersiell.
En ökad miljömedvetenhet brukar annars nämnas som en av de största anledningarna till den växande försäljningen. Att handla begagnat, istället för att köpa nytt, verkar också dra sitt strå till den ekologiska stacken. Enligt IVL Svenska Miljöinstitutet sparade begagnathandeln in cirka 22 000 ton plast, 122 000 ton stål och 13 000 ton aluminium under 2017, bara genom att nyproduktion helt enkelt kunde undvikas.

Personliga auktioner
Idag är internet den största plattformen för andrahandsvaror, men John Kelly, som handlar mer än de flesta, föredrar fortfarande att ge sig ut i verkligheten istället.
– Internet är bra om man vill sitta hemma och lägga bud på saker, menar han, men en riktig auktion är mer personlig. En riktig auktionist är ute ränner och går på auktioner. Det är en livsstil för vissa. Att sätta ihop en auktion är fem dagars jobb. Det innebär att man måste rengöra varorna, ta bilder och ställa allt i ordning. Sedan är det en stor risk att ha auktioner utomhus. Om det börjar regna kan ju allting vara förstört. Men personligen tycker jag att en auktion ska vara utomhus, det är inte lika personligt att vara inne.
John Kellys utomhusauktioner anordnas vanligtvis under juni, juli och augusti. Innehållet är en stor blandning av olika varor, allt beroende på vad som finns på lager för tillfället. Betalning sker på plats, med en så kallad slagavgift på tio procent per köp. Lägsta budet är 50 kronor, sedan avgör budgivningen var det slutar.

Högt värderad final
Exakt hur hett det kan gå till under en utomhusauktion i Obbola kunde man se i den senaste säsongen av Auktionssommar, vars final spelades in på John Kellys gård. En upplevelse som auktionsutroparen själv värderar väldigt högt.
– De ringde faktiskt först till en annan auktionist, berättar han, som inte ville vara med, och istället rekommenderade mig. Och för mig var det ett tillfälle som man inte får tacka nej till. Jag har fått väldigt mycket bra feedback och det var så roligt.
Vid jämförelsen med ett annat SVT-flaggskepp råder det heller ingen tvekan om vilket program som är John Kellys favorit i antikdjungeln.
– Jag skulle säga att Auktionssommar är nummer ett nu, proklamerar han. Antikrundan har varit med länge, men det riktar sig nog främst till en äldre generation, och jag tycker att det börjar bli lite stelt. Auktionssommar visar mer publik, hur glada alla är, och vilken gemenskap som finns. Där visar de allt. Inte bara dyrgriparna.

”Kungen av Obbola”
Känslorna verkar också vara besvarade, åtminstone från Mats Bergstrand, en av programmets två värderingsmän, som i säsongsfinalen utropade John Kelly till ”Kungen av Obbola”.
Mycket har således hänt sedan 1986. Björklöven harvar i Hockeyallsvenskan, bensinen har aldrig varit dyrare, och Folkets hus har åldrats med Umeås invånare. Men här finns också en auktionist från Irland, som på sitt egna speciella sätt har satt Obbola på kartan.
– Jag är inte som alla andra auktionister. Jag äger allt och säljer allt. Här finns ingen kärlek till några varor. Andra auktioner har ofta inhämtat gods, där de letar efter specifika summor. Jag tycker istället att publiken ska bestämma. Ibland blir man besviken och ibland blir man överraskad. Men det är det som är så roligt.Jimmy Widerlund

JIMMY WIDERLUND

Läs mer