onsdag 26 juni
Fördomar, till och med om oss själva
Illustration: Maria Wall

Fördomar, till och med om oss själva

3 april, 2019

Krönika. Benny, det är nog lika bra att vi tar det här från början, från när allt var annorlunda.
Kapitalet på den tiden var ett skällsord, i alla fall där jag växte upp. Då var pengar fult och sossarna nåt fint – nästan en direkt motsats till den generella bilden idag, eller hur?

När jag var en yngling hejade jag på Björklöven, Tottenham och Socialdemokraterna, på ungefär samma sätt. De hade tilldelats mig av min omgivning, med ett möjligt undantag för Tottenham Hotspurs som kan ha varit mitt eget val.
Sossarna hejade jag på eftersom det var arvslotten att göra det, precis som för de flesta andra i vår omgivning. Segregerat och polariserat var det alltså redan på den tiden, även utan stjälp av sociala medier.
Det kändes helt logiskt att supporta sossarna och minst lika ologiskt att rösta på Gösta Boman.
Jag vill betona ordet logik här, för det handlade om en övertygelse som kändes djupare än åsikter och tolkningar. Det här var logiskt som fysik är logiskt. Logiskt som det periodiska systemet. Vi hade rätt och andra hade uppenbarligen fel.
Jag vet inte om tvärsäkerheten är ännu större idag. Kanske blir det bara mer tydligt via alla flöden?
Ineffektivt är det i alla fall.
Men, en dag skulle det sås ett frö av tvivel. Det var under en valvaka (kan det ha varit 1982?) som en Svensson-person blev intervjuad på gatan och skojade om våra gravallvarliga övertygelser. Han hade noterat att Sverige ganska precis hade ett 50-procentigt stöd för respektive block, OCH att exakt samma fenomen märkligt nog rådde i Norge. Det tyckte han presenterade möjligheter till en fiffig lösning, om nu de här olikheterna gav upphov till så mycket kontroverser. Hans förslag var helt enkelt att flytta alla röda svenskar till Norge och alla blåa norrmän till Sverige – eller tvärtom – för att på det viset uppnå hundraprocentigt samförstånd och därmed total lycka i BÅDA länderna.
Här började jag ana att fördelningskurvan av partitillhörigheter i ett samhälle mer handlar om människors vardag och förutsättningar än vilken politisk teori som är mest korrekt.
De med knappa resurser kommer alltid att gravitera mot sociala skyddsnät och de som ackumulerat massor av värden kommer att vilja försvara sin position.
Det är faktiskt nåt av det vi människor avskyr mest – att bli av med grejer. Grejer som vi haft eller blivit lovade. Det är nåt som som förenar oss alla, oavsett partifärg.
Och det är ingenting ovanligt, att vi är överens menar jag, det är vi hela tiden, även över block- och partigränser. Inte minst om våra gemensamma mål. Det är mest vilken väg vi ska ta dit som skiljer. Sen finns det politiker med helt andra målbilder, men det är en annan story.
Inte ens amerikanerna är såsom vi, eller de själva, tror. Det avslöjar Michael Moore i sin senaste dokumentärfilm Fahrenheit 11/9, där han driver tesen att hans folk i själva verket är socialister, så klart utan att känna till det. Han baserar det på deras egna svar i enkäter och undersökningar som avslöjar att en kraftig majoritet gärna vill ha allmän sjukförsäkring, till exempel, och en rad andra gemensamma, statliga lösningar.
En annan siffra som överraskar från ”the land of the free” är att 78 procent av USA:s invånare INTE äger ett endaste vapen.
Verkligheten är återigen en annan än vad vi tror, och är det inte lite ironiskt att vi har förutfattade meningar även om oss själva och våra närmaste bundsförvanter. Så, inte undra på att vi har konflikter här i världen, när vi är rädda för det okända och inte riktigt känner oss själva ens.
Vad har jag då för tankar om min egen vilja att betala skatt? En intressant fråga, men egentligen omöjlig att svara på. Skatt ska inte tolkas av oss medborgare, den ska vara tydlig och icke förhandlingsbar. Det är opraktiskt att ställa alltför höga krav på vår moral, för i mörkret är alla katter faktiskt grå.
Jag är med andra ord för förnuftiga skatter, som jag omöjligt kan navigera runt.

Benny: I tider när vi alla förfasas över ”utvecklingen” kan det vara på sin plats att nämna sånt som blivit bättre. Du Benny som har en del erfarenhet, kan du inte räkna upp några viktiga milstolpar av ren och skär förbättring!

NICKLAS BERGLUND

Läs mer