tisdag 23 april
Hållbar inredning som ger eko
Foto: Jenny Rehnman

Hållbar inredning som ger eko

27 mars, 2019

Artikel. Ekologisk design appliceras på allt fler områden. Bil & Bostad har pratat med designern Maria Östensson som berättar om miljömedveten inredning och hur en hållbar utformning kan minska den negativa inverkan på klimatet.

Att kombinera estetisk utformning med ekologisk hållbarhet kan låta som en svår uppgift. Men det är just den uppgiften som Maria Östensson i Umeå har tagit sig an. Hennes företag heter Ecodesign & Inredning. Hennes målsättning är att skapa en tilltalande interiör, som inte ska gå ut över miljön, och hennes filosofi är enkel – vi måste ta ansvar i vår tillverkning och i vår användning. Och det är här som designen kommer in i bilden.
– Design finns i allt, menar Maria Östensson, det ligger till grund för hur alla produkter och alla tjänster är utformade, och det är just därför som den kan ha en så stor inverkan på hur återvinning och återanvändning ska kunna utvecklas. Det behöver inte handla om att designa någonting nytt, utan det kan också vara att omvandla någonting som redan existerar, för att på så sätt förnya. Det finns många fördelar med ekologisk design, den största är att det är bra för planeten och för människorna som bor på den.

Hänsyn till hela livscykeln
Det huvudsakliga syftet med ekologisk design är att minska den totala miljöpåverkan hos en produkt eller en tjänst. Begreppet ekodesign syftar således på innovativa designlösningar, som tar hänsyn till hela livscykeln – från utvinningen av råmaterial för produktion, distribution och användning, hela vägen till återvinning, reparation och avfallshantering. Att ekodesigna en produkt eller en tjänst innebär på så sätt att göra den eftertraktad av människor, att minimera dess miljöpåverkan, samtidigt som affärsinverkan maximeras över hela livscykeln. Det här förverkligas ofta genom att skapa ett cirkulärt system omkring den.
– I många fall handlar det om att använda naturliga material, berättar Maria Östensson, att återvinna eller att återanvända redan befintliga produkter, för att på så sätt skapa en cirkulär levnadscykel för en produkt. Själv använder jag bara material som är återvinningsbara.
– Jag jobbar främst business-to-business, fortsätter hon, både med privata och offentliga företag. Det handlar då främst om konceptbaserad inredningsdesign, formgivning i samtal med kunden, där företagets existerande profil ofta står som utgångspunkt. Verksamheten har hela tiden vuxit, vilket är roligt så klart, men det ligger också i tiden. Det finns en större medvetenhet för miljöfrågor i dagens samhälle, där folk är mer insatta och mer engagerade än tidigare, vilket är viktigt för att få till förändring.

”Bara början”
Till skillnad från många andra områden, som rengöringsprodukter och livsmedel, finns ingen märkning för ekodesign, motsvarande Svanen eller Krav. Däremot finns ett europeiskt ramdirektiv. Det så kallade Ekodesigndirektivet trädde i kraft 2005 för att 2008 implementeras i Sverige genom lagen om ekodesign. Direktivet sätter idag minimikrav på energiprestanda hos produkter och förbjuder de mest energi- och resurskrävande produkterna på marknaden. EU-kommissionens beräkningar för år 2020 är att de hittills beslutade ekodesign- och energimärkningskraven då sparar 537 TWh el per år inom EU.
Kraven har redan nu gjort skillnad, instämmer Maria Östensson, men hon ser gärna att det utformas fler direktiv.
– Jag var nyligen på en inredningsmässa i Stockholm och det var en enorm skillnad bara jämfört med hur det var året innan. Nu var det mycket större fokus på miljöfrågor. Ekodesign kommer att komma mer och mer. Det här är bara början. Ju mer information som kommer ut, desto mer tryck blir det på marknaden.
– Men som det ser ut nu behövs det fler direktiv från politiskt håll, förklarar hon. Och jag tror också att det kommer fler lagar framöver. Det behövs fortfarande någonting som reglerar material och återvinning i större utsträckning, inte bara när det kommer till energianvändande produkter.

Textilutsläpp
Eftersom de flesta inredningsdetaljer inte kräver någon energi är det just materialet som är relevant ur en ekologisk designsynpunkt. Inte minst när det kommer till hur det framställs. Maria Östensson har en lång erfarenhet i textilbranschen och kan vittna om många av de förhållanden som råder där.
– Textilier är en jättebov ur miljösynpunkt, berättar hon. Jag är själv kläddesigner i grunden, det är därifrån min miljömedvetenhet kommer. Att vara i en textilfabrik är som att sitta i bensin. Det är något man inte tänker på, hur mycket avgaser och gifter som tillverkningen av konstgjorda material ger ifrån sig. Det är därför det är så viktigt att använda naturliga material.
– Mycket av kraven ligger så klart på utlandsjättar, som ju är de största miljöbovarna. Kina står alltjämt för mest utsläpp i världen. Men det vi här i Sverige kan göra är ju att inte använda produkter och material som tillverkats där. De brukar vara billiga, visst, men man får ändå betala ett högt pris i slutändan.

Återvinning och byteshandel
Naturmaterial anses här vara bättre än syntetiska material, som ofta är gjorda av olja, men samtidigt är det också skillnad på olika naturmaterial. Bomull är vanligt förekommande i kläder såväl som i möbeltillbehör, men det är samtidigt väldigt resurskrävande att odla, inte minst för att det kräver stora mängder vatten. Mindre vanliga alternativ, men som är mer miljövänliga, är annars hampa eller återvunnen polyester. I slutändan måste också produkterna i sig vara lätta att återvinna, men frågan är om det krävs en attitydförändring innan den cirkeln kan slutas.
– Det finns många förändringar som kan göras. Branschen kan förändras, tillsammans med samhället. Man kan till exempel titta mer på återvinningsmöjligheter. Det finns många produkter som återvinns i dagens samhälle, men vi kan ändå återvinna mer produkter än vad vi gör i dag. Samtidigt växer andrahandsmarknaden. Men det är också en fråga om platsbrist. Vad gör man med allt som inte säljer?
– Här skulle en större plattform för byteshandel kunna vara en bra idé, föreslår Maria Östensson, som svar på sin egen frågeställning.
– Det finns fortfarande en avsaknad i produktionslinjen, avrundar hon sedan, som måste utvecklas mer. Utbudet av ekologiskt designade produkter måste växa. Och det kommer det att göra, för att vi lever i en värld i förändring. Man brukar ställa sig frågan om en design är tidlös eller inte, och den kan vara tidlös, om man väljer att piffa upp små detaljer, istället för att bara köpa nytt hela tiden.

JIMMY WIDERLUND

Läs mer