lördag 24 augusti
Bilar från A till Ö: Cherokee – tuff och tålig

Bilar från A till Ö: Cherokee – tuff och tålig

13 mars, 2019

Artikel. Blodtörstiga barbarer eller ädla vildar? Majoritetsbefolkningens känslor inför de amerikanska urfolken har växlat mellan skräck och beundran. Dessutom kunde de olika urfolksstammarna vara mer eller mindre uppskattade. En av de mer omtyckta har fått låna ut sitt namn till både flygplan och fyrhjulsdrivna bilar.

År 1492 fick den italienske köpmannen Christofer Columbus det spanska hovets uppdrag att försöka finna sjövägen till Indien. Columbus seglade västerut och när han kom till Karibien bestämde han sig för att det var Indien han anlänt till.
De amerikanska ursprungsbefolkningarna (förutom de nordliga folk som med ett sammanfattande namn brukar benämnas eskimåer) har sedan dess – alltså även långt efter att Columbus klavertramp korrigerats – kallats Indians (detta engelska ord kan betyda både ”indier” och ”indianer”). Först på senare år har man börjat diskutera hur rimligt det är att de som koloniserade Amerika och drev bort urbefolkningen fick ge ett stort antal folkslag denna sammanfattande benämning (som dessutom har sin grund i ett faktafel). Som alternativ till ordet Indians har man därför i USA lanserat begreppet Native Americans (på svenska ordagrant ”infödda amerikaner”).
I USA har majoritetsbefolkningen länge haft ett komplicerat förhållande till dessa Native Americans. I filmer och böcker har indianer ofta beskrivits som blodtörstiga och barbariska. Men de har också framställts som kloka, av civilisationen oförstörda, människor som lever i samklang med naturen.

Indianen inspirerade
I reklamen, särskilt i amerikansk reklam, har indianen exploaterats flitigt. Det är då inte den grovt rasistiska nidbilden med det blekansiktesskalperande, eldvattenmissbrukande, stridsyxviftande rödskinnet som man vill framkalla utan föreställningen om den kloka, modiga och fria ursprungsamerikanen – den ”ädle vilden”. Många företag har hos de amerikanska urfolken funnit inspiration till sina varumärken. Bara inom fordonssfären kan man notera motorcykelmärket Indian (och dess modell Chieftain (”hövding”)), Ford-modellen Thunderbird (efter den fågel som i urfolkens mytologi skapade åskvädren), Navajo (en version av Chrysler-modellen New Yorker), husbilsmärket Winnebago, Jeep-modellen Comanche, konceptbilarna Rambler Cheyenne och Chevrolet Cheyenne samt naturligtvis bilmärket Pontiac.
Ett annat indianinspirerat varumärkesnamn är Cherokee, som är modellnamn hos både bilmärket Jeep och den amerikanska flygplanstillverkaren Piper. Båda produkterna har fått sitt namn från folket cherokeser (på engelska Cherokee). När Jeep 1974 började använda namnet Cherokee avsåg det en lite sportigare tvådörrarsvariant av modellen Wagoneer. Namnet Wagoneer (”kusk”) är – i likhet med Cherokee – vilda västern-inspirerat, vilket flera av namnen på Cherokees olika utrustningsnivåer också var. De hette sådant som Pioneer (”nybyggare”) och Laredo (en stad i Texas). En av dem hade det indianinspirerade namnet Chief (”hövding”).
År 1984 slutade Cherokee vara en Wagoneer och blev en egen självbärande modell med egen självbärande kaross. I marknadsföringen kallades modellen Sportswagon och den brukar betraktas som ursprunget till nutidens Sports Utility Vehicle (SUV eller ”stadsjeep”). Modellen blev så populär att Jeep vid sidan av Cherokee 1992 lanserade den större Grand Cherokee.

Tålde tvång och tårar
Enligt vissa uppgifter anses cherokeserna i USA vara ett av de tuffaste och tåligaste amerikanska urfolken (och egenskaper som tuffhet och tålighet är naturligtvis något som en tillverkare av fyrhjulsdrivna fordon gärna vill förknippas med). Tyvärr verkar det som om cherokesernas rykte som tuffa och tåliga inte bara har att göra med att de levde på naturens villkor utan också med det faktum att ungefär tre fjärdedelar av alla cherokeser överlevde den 130 mil långa förflyttning som de vintern 1938-1939 tvingades ut på efter att kolonisatörerna hittat guld i cherokesernas land i södra Appalacherna. Tvångsförflyttningen kallas av cherokeserna själva Trail of Tears (”Tårarnas väg”).
Att cherokeserna ger den amerikanska majoritetsbefolkningen positiva associationer kan kanske också bero på det faktum att cherokeserna före förflyttningen hade inkluderats på kolonialmaktens lista över ”de fem civiliserade stammarna”. För att en stam skulle kvala in på denna lista krävdes bland annat att dess medlemmar började bygga hus, började tillämpa konceptet ”privat egendom”(till exempel slavar) samt övergick till kristendomen – kort sagt, blev mer lika kolonisatörerna.
Själva ordet Cherokee är av omtvistat ursprung. Enligt en förklaring kommer det från det språk som talades av folket choctaw (som för övrigt fanns bland de fem föredömligt fogliga) och betyder ”de som bor bland bergen”.

FREDRIK ANDERSSON

Läs mer