söndag 24 mars
Vi känner till priset på allt, men inte värdet på nåt
Illustration: Maria Wall

Vi känner till priset på allt, men inte värdet på nåt

20 februari, 2019

Krönika. Benny vill att jag filosoferar kring den eviga frågan om att betala eller inte betala.
Gärna, säger jag.

Det är, precis som Herr Karlsson påpekar, ytterst problematiskt för alla välsmorda internetentreprenörer att ta betalt för sina fiffiga produkter och tjänster som de erbjuder oss.
Jag har använt Elvis-exemplet förr, för att förklara varför betalningsviljan kanske inte är den högsta på 2000-talet. För 75 år sen, när Elvis hade spelat in en singel i Sun Studios i Memphis, var det ju alldeles uppenbart ett projekt att frakta den fysiska produkten hela vägen till Burmans Musik. Det var enkelt att förstå varför den stenkakan kostade en slant. Det var tydligt att det fanns ett värde investerat i bakeliten.
Idag är det inte lika enkelt att motivera kostnader, och därtill är det nästan omöjligt att förstå sig på fölk, användarna av dessa prylar.
Ny teknik bjuder sällan på överraskningar. Den förutspås komma, av Gartners hype-kurva och av hundratusentals tomasagerbergare runt om i världen, lite senare gör den det – ganska precis i den utformning som förväntades – men den påverkar inte alltid på det tänkta sättet, och det beror på att ingen kan beräkna hur vi människor reagerar.
Jag till exempel har spelat Wordfeud med glädje och övertygelse ända sen det kom, men trots ett försvinnande lågt pris och en busenkel betalningsprocess för en rad användbara extra-tjänster har jag ännu inte betalt för att slippa den jobbiga reklamen. Jag kan omöjligt förklara varför.
Alla globala internetentreprenörer har ju sedan länge passerat den här idén, om att kreti och pleti ska lyckas hosta upp pengar. De by-passar det upplägget och säljer oss användare istället.
Du är varan som blir såld i precis alla relationer där du inte betalar – och antagligen de gånger du gör rätt för dig också.
Vi har ju förstått hur Facebook gjort fasansfulla övertramp på vår integritet – saker de looooovat dyrt och heligt att aldrig göra, information de försäkrat oss att aldrig sälja vidare.
Det enda som är konstigare än det sveket är hur lite vi bryr oss.
Man gitter liksom inte. Det är ju så mycket annat som är falskt och fel, mer fysiska, påtagliga saker, både i våra liv och i den stora världen, att såna här digitala snedsteg tillåts passera.
Nu närmar vi oss nästa stora, moderna gåta – mängden reklamfilmer som spelbolagen lyckas producera och sända! Utöver att de, som alla typer av casinon, är en lukrativ business har de tydligen en ännu större källa till inkomster. Den stora varan erbjuder spelarna själva, i utbyte mot bonuspengar att spela för, nämligen direkt access till datan på det kort som användaren kopplar till spelkontot för att komma åt sina free spins.
Snart är den gissningslek som brukar kallas reklam och masskommunikation över, när alla öppet redovisar vad de köper och vad de vill ha, till ”spelbolagen” som mer än gärna säljer den datan vidare.
Det finns ett fyndigt uttryck på engelska, som ska få oss att ifrågasätta vår syn på pengar och ägande i en cynisk kapitalistisk värld, antar jag:
”We know the price of everything and the value of nothing.”
Idag tänker man ju att ”om det ändå vore så väl”. Det är nästan med nostalgi man betraktar det tillståndet, idag när vi är tvärsäkra på det mesta och osäkra på allt.
Så för att till slut svara på din fråga Benny, är min rekommendation att vi enbart betalar för sånt vi verkligen gillar, och att vi inte använder inte tjänster och saker bara för att de är gratis.
Kolla upp om de är sympatiska på nåt sätt, och bli aldrig kund förrän du vet om de bidrar med nåt vettigt.
Och! Fortsätt var irrationell! Ska internetjättarna behålla sina triljarder i börsvärde ska de åtminstone få lite huvudvärk under tiden.

Benny: Pendeln har redan börjat svänga tillbaka mot mer analoga upplevelser, som motvikt till all digitalisering. Spana lite i framtiden! Vilka aktiviteter tror du går från digitalt till analogt inom en snart framtid?

NICKLAS BERGLUND

Läs mer

Juridik från A till Ö: Om juridiska begrepp på bokstaven F

Artikel. Vad är en fullmakt?
En fullmakt är en handling som används vid flera olika tillfällen. Du kan till exempel lämna en fullmakt till en advokat som ska biträda dig i en tvist. Ett annat tillfälle är om du ska ingå ett köpeavtal med någon men inte själv kan vara på plats. Låt säga att du vill köpa en bil som finns i Stockholm. Istället för att resa till Stockholm själv kan du ge en vän (fullmäktigen) en fullmakt som innebär att vännen ges rätten att företräda dig. Din vän kan då genom fullmakten, i ditt namn och för din räkning, köpa bilen åt dig.
Det finns inga formkrav för att en fullmakt ska vara giltig. Det innebär att du kan ge din vän en giltig fullmakt såväl muntligt som skriftligt. Fördelen med en skriftlig fullmakt är att om din vän skulle bryta mot fullmakten finns det skriftlig dokumentation som kan bevisa vad din vän hade rätt att göra i ditt namn. Banker och andra kreditinstitut har ofta en egen särskild fullmaktsblankett, som banken vill ska användas när du till exempel ska hjälpa en närstående med bankärenden.
Beträffande fullmakt är det bra att känna till skillnaden mellan begreppen behörighet och befogenhet. Behörighet är vad din vän kan avtala om med bindande verkan för din räkning. Befogenhet är vad din vän får avtala om utifrån dina instruktioner.
För att tydliggöra skillnaden mellan behörighet och befogenhet kan ett exempel ges. Låt säga att du ger din vän en skriftlig fullmakt att i ditt namn och för din räkning köpa en bil. Du uppger att bilen inte får kosta mer än 50 000 kr. Eftersom du som köpare inte för säljaren vill berätta vad du högst är beredd att betala för bilen anges maxpriset ofta inte i fullmakten. Din vän har då behörighet att köpa en bil åt dig i ditt namn, men befogenhet att högst betala 50 000 kr för bilen.
Om vännen köper bilen för 60 000 kr, är avtalet bindande mot säljaren. Eftersom vännen handlat i strid med din instruktion (befogenheten), kan vännen bli skyldig att ersätta dig 10 000 kr. Det är viktigt att kunna bevisa att befogenheten var högst 50 000 kr, varför den interna instruktionen bör lämnas skriftligen. Om vännen (fullmäktigen) är en skicklig förhandlare och köper bilen för din räkning för 45 000 kr, har vännen handlat inom sin befogenhet om högst 50 000 kr.
I sammanhanget kan noteras att det numera finns framtidsfullmakt, som jag behandlat i en tidigare krönika på www.nywa.nu/bil-bostad/ eller www.bilobostad.se.
Kom ihåg att visa tacksamhet till dina vänner som ställer upp som fullmäktige för dig och i andra situationer. Eleanor Roosevelt (1884-1962) uttryckte klokt: ”Goda vänner är som stjärnor. Du ser dem inte alltid, men du vet att de alltid finns där.”