torsdag 23 maj

Juridik från A till Ö: Om juridiska begrepp på bokstaven D

13 februari, 2019

Artikel. Dolus
Inom juridiken finns en mängd olika lagar som brukar delas in i olika rättsområden, till exempel avtalsrätt, köprätt, fastighetsrätt, familjerätt och skadeståndsrätt. Straffrätten avser gärningar som statsmakten vill förhindra, det vill säga brott och deras påföljder såsom fängelse, böter eller villkorlig dom.
För att kunna döma någon för ett straffrättsligt brott är det viktigt att utreda om personen har begått gärningen uppsåtligen. Med uppsåt menas att personen som begått brottet ska ha förstått vad personen gjort och handlat med vilja. Inom juridiken används ibland det latinska begreppet dolus som en synonym för uppsåt.
Har personen inte haft uppsåt att utföra den brottsliga gärningen kan personen inte heller bli dömd för ett uppsåtligt brott, till exempel mord. Om det är ett så kallat oaktsamhetsbrott, till exempel vållande till annans död, krävs inte uppsåt utan istället krävs att personen varit oaktsam, ett begrepp jag beskrivit i förra krönikan om culpa. Se härom www.nywa.nu eller www.bilobostad.se.
Skillnaden mellan ett oaktsamhetsbrott och ett uppsåtligt brott kan förklaras genom följande exempel. Pelle och Olle är på väg hem från krogen en kväll. Pelle blir arg på Olle och knuffar in Olle i en lyktstolpe, varpå Olle skadar sig. I en sådan situation har Pelle haft vilja att skada Olle och kan därför anses ha haft uppsåt med sin handling, varför han skulle kunna bli dömd för misshandel.
Hade Pelle istället haft för avsikt att skoja med sin vän Olle när han knuffade honom mot en snödriva men Olle ramlade in en lyktstolpe och skadade sig, hade Pelle inte haft vilja att skada Olle. I det fallet kan Pelle istället ha gjort sig skyldig till vållande till kroppsskada, det vill säga Pelle har varit oaktsam i sitt agerande.

Dispositiv, semidispositiv och indispositiv lag
En annan generell uppdelning av lagarna är om lagen är indispositiv (tvingande) eller dispositiv. De flesta lagar är indispositiva, alltså tvingande, vilket innebär att lagen måste följas oavsett vad du tycker om dess innehåll. Om du är missnöjd med en lag får du försöka påverka politikerna och rösta i riksdagsvalet.
Det finns också lagar som är dispositiva. Det innebär att två parter har frihet att välja att avvika från lagens regler och avtala om att andra regler ska gälla. Köplagen är ett exempel på en dispositiv lag, vilken reglerar vad som gäller när personer eller företag köper eller säljer varor/tjänster med varandra. Köplagen anger till exempel att reklamation av felaktig vara ska ske inom skälig tid. Eftersom köplagen är dispositiv kan parterna istället för skälig tid avtala om att reklamation ska ske inom tre veckor.
En jämförelse kan göras med konsumentköplagen som är en indispositiv (tvingande) skyddslag till förmån för konsumenter. Konsumentköplagen gäller när näringsidkare säljer varor till konsumenter, till exempel när en person köper en tröja i en klädaffär. Eftersom lagen är tvingande kan företaget inte tillämpa villkor i ett avtal som är sämre för konsumenten än de som anges i lagen. Konsumentköplagen kan därför ses som ett minimikrav på vad som krävs av ett företag vid försäljning till en konsument. Till följd därav kan inte företag avtala bort konsumentens rätt att få en reklamerad konstaterad felaktig vara åtgärdad eller kompenserad.
Det finns även lagar som kallas semidispositiva. Lagen om anställningsskydd (LAS) är exempel på lag som är semidispositiv (halvdispositiv), vilket innebär att vissa regler är tvingande och andra regler kan avtalas bort, till exempel genom kollektivavtal med en arbetstagarorganisation. På så sätt är det möjligt att göra ändringar i reglerna genom avtal, men endast genom specifika förfaranden, och lagen är därför halvdispositiv.
Avslutar med ett klokt citat om lagarna av Cicero (106 f.Kr.-43 f.Kr.): ”Folkets väl skall vara den högsta lagen.”

Denuntiation
Begreppet denuntiation används när en person har blivit underrättad om ett förhållande eller en handling. Det finns inom juridiken vissa tillfällen då det krävs att en fysisk eller juridisk person underrättas om ett beslut eller något annat förhållande för att det ska vara giltigt. Till exempel ska underrättelse (denuntiation) ske enligt lagen om skuldebrev.
Ett skuldebrev är en handling som
visar till exempel att G har en skuld om 500 000 kr till B. Denuntiation är framförallt relevant vid B:s överlåtelse av fordran enligt skuldebrevet till någon annan, till exempel A.
Har G inte underrättats om att den som har en fordran (B) överlåtit den till någon annan (A), blir en betalning som görs till B giltig. Person A kan alltså inte kräva G på pengar eftersom G redan betalat till den tidigare borgenären B. För att G:s betalning ska vara giltig måste den dock ha skett i god tro, G får inte ha misstänkt att skuldebrevet överlåtits till annan. Vid en överlåtelse av ett skuldebrev är det därför viktigt att se till att en denuntiation (underrättelse) görs. Person A som är ny innehavare av skuldebrevet bör omgående skriftligen få bekräftat att den som ska betala (G) är underrättad om överlåtelsen så betalningen hamnar hos rätt person.
Slutligen ett gott råd om skulder från författaren Josh Billings (1818-1885): ”Sätt dig inte i skuld om du kan sätta dig någon annanstans.”

AGNETA GUSTAFSSON

Läs mer

Om juridiska begrepp på bokstaven K

Artikel. Vad är ett kommanditbolag?
Många känner till bolagsformen handelsbolag, men kommanditbolag är en inte lika känd bolagsform. Ett kommanditbolag är en form av handelsbolag med några viktiga skillnader.
Både kommanditbolag och handelsbolag har två eller flera delägare, bolagsmän. I handelsbolaget är bolagsmännen primärt personligt, solidariskt ansvariga för bolagets skulder. Att bolagsmännens ansvar är solidariskt betyder att varje bolagsman ensam kan behöva betala alla handelsbolagets skulder. Bolagsmannen som nödgades betala handelsbolagets skulder kan sedan i sin tur regressa, det vill säga begära att övriga bolagsmän betalar sin del av skulden.
Om ni hellre vill att en av bolagsmännen ska vara ”ansvarig” för bolaget och övriga främst bidra genom finansiering, arbete eller på annat sätt kan ett kommanditbolag vara ett alternativ till handelsbolag. I ett kommanditbolag är risk och ansvar fördelat olika mellan bolagsmännen. I kommanditbolaget har en eller flera bolagsmän, så kallade kommanditdelägare, endast ansvar för det belopp vederbörande har satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget, vilket till exempel kan vara tio kronor. Även kommanditdelägarens delaktighet i kommanditbolagets drift är begränsad. En kommanditdelägare har, om bolagsmännen inte avtalat om annat, till skillnad från vad som gäller för handelsbolag inte rätt att ta del i förvaltningen av bolagets angelägenheter.
Den bolagsman som har obegränsat ansvar för kommanditbolagets skulder kallas för komplementär, vilken alltid måste finnas i ett kommanditbolag. En fordringsägare kan kräva betalning direkt av en bolagsman i ett handelsbolag eller en komplementär, men inte av en kommanditdelägare i ett kommanditbolag.
Sammanfattningsvis är ett kommanditbolag en bolagsform i de fall inte alla bolagsmän vill ha lika stort ansvar för bolagets skulder.