onsdag 16 oktober

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven C

30 januari, 2019

Artikel. Condictio indebiti

På svenska betyder det juridiska begreppet Condictio indebiti ungefär återställa det icke ägda. Begreppet används för att beskriva i vilka situationer en person har rätt att återfå pengar som betalats till någon som inte skulle ha erhållit pengarna, det vill säga misstagsbetalning.
Principen om Condictio indebiti är mycket gammal. Principen kommer från den romerska rätten som växte fram under romartiden. Condictio indebiti är inte reglerat i någon särskild lag, utan principen gäller i Sverige med stöd av den rättspraxis som tillskapas när Högsta domstolen i olika situationer har besvarat frågat om misstagsbetalaren har rätt att återfå sina pengar.
Det finns flera tänkbara situationer där frågan om rätt till återbetalning kan bli aktuell. Du kanske skriver fel kontonummer när du betalar en faktura eller av misstag anger ett för högt belopp. Huvudregeln är att mottagaren då ska återbetala pengarna till dig, mottagaren ska alltså återställa det icke ägda.
Om personen som fått pengarna motsätter sig återbetalning får domstol pröva frågan. I rättspraxis finns undantag från huvudregeln om att felutbetalade pengar ska återbetalas. I de fall där mottagaren av pengarna har varit i god tro och inrättat sig efter betalningen, har domstolen ansett att det är rimligt att mottagaren får behålla pengarna.
God tro föreligger om mottagaren inte har förstått eller haft misstanke om att pengarna utbetalats felaktigt. I rättspraxis finns flera rättsfall då personer ansetts ha varit i god tro när de erhållit för mycket lön. Ett rättsfall från 1955 rörde en kvinna som förväntat sig löneökning, men den löneökning som utbetalades av misstag blev för hög. I det fallet ansåg domstolen att kvinnan, som under ett år uppburit för hög lön, handlat i god tro och därför inte behövde återbetala beloppet.
Att mottagaren inrättat sin ekonomi innebär i princip att pengarna ska ha förbrukats. En man som i god tro använt hela sin lön varje månad och fortsatt göra det varje månad när för hög lön utbetalas har Högsta domstolen ansett vara skäl som talar för att pengarna inte behövde betalas tillbaka. Mannen var i god tro och rättade munnen efter matsäcken.
Sammanfattningsvis är den för de flesta självklara principen om att misstagsbetalning ska återbetalas rättsregeln Condictio indebiti. Allmänt brukar talas om att rätt ska vara rätt!

Culpa
Innan jag behandlar det skadeståndsrättsliga begreppet culpa inleder jag med ett exempel när skadeståndsskyldighet överhuvudtaget kan uppkomma. Om A skadar B personligen eller B:s egendom kan A bli skyldig att ekonomiskt ersätta B för den skada som A orsakat, det vill säga A är skadeståndsskyldig mot B.
I 2 kap 1 § skadeståndslagen stadgas att ”Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan”. Av lagtexten framgår att det är två olika situationer när någon kan bli skadeståndsskyldig. Den ena är till exempel när A orsakat en skada uppsåtligen, kanske genom att A uppsåtligen har misshandlat B. Den andra situationen är att A handlat oaktsamt eller vårdslöst, till exempel genom att backa in i B:s bil, men helt utan avsikt att förstöra B:s bil.
Ansvar för försummelse, oaktsamhet eller vårdslöshet brukar kallas culparegeln. Culpa betyder skuld och härstammar som många andra juridiska ord från den romerska rätten. Culparegeln används alltså för att bedöma om en person på grund av vårdslöshet har skulden för en skada och därför ska ersätta skadan.
Vad är ett vårdslöst beteende? Att bedöma om någons handlande har varit vårdslöst är inte alltid lätt. Som jag beskrev i förra krönikan användes förr den gode familjefadern eller Bonus Pater Familias som en måttstock på hur en aktsam person borde handla i en viss situation. Artikeln finner du på www.bilobostad.se samt på www.nywa.nu/bil-bostad. I dag beaktar domstolen främst hur en förståndig aktsam person skulle ha agerat utifrån olika handlingsnormer som finns i lagar, förordningar, föreskrifter och andra regler. Har personen överskridit en regel kan det medföra att personen av domstolen anses ha varit vårdslös.
Det finns undantag från culparegeln som medför att en person inte blir skadeståndsskyldig, trots att personen har agerat vårdslöst. Ett exempel härpå är föräldrar som har ansvar för sina oaktsamma barns skador. Ansvaret innebär att en förälder kan bli skadeståndsskyldig för de skador som barnet åsamkar. Liknande ansvar för annans handlande har arbetsgivare, som kan bli ansvarig för skador som uppkommit på grund av anställds vårdslösa handling i samband med arbetet. Till exempel om en bil skadas av mekanikern i samband med reparation eller en målare skadar golvet vid ommålning av väggar i din bostad.
Du kanske inte har funderat på frågan om din skadeståndsskyldighet när du är vårdslös eftersom du har en försäkring. Många försäkringar innehåller skydd, vilket innebär att försäkringsbolaget betalar skadeståndsbeloppet som du ådragit sig, även om du varit vårdslös. Det är viktigt att du kontrollerar att du har en gällande försäkring och läser igenom ditt försäkringsavtal så du vet om och i vilka situationer du har skydd om du skulle råka vara oaktsam. En olycka händer så lätt. Oavsett om du har försäkringsskydd eller inte är det bästa att vara så aktsam att skada inte uppstår.
Jag avslutar med ett visdomsord från Nalle Puh: ”En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket”.

AGNETA GUSTAFSSON

Läs mer

Advokaten Agneta: Om juridiska begrepp på bokstaven U

Artikel. Vad är utmätning?
Om någon är skyldig dig pengar och du har en klar och förfallen fordran men personen, trots krav, inte betalar skulden kan du hos Kronofogden ansöka om betalningsföreläggande. När du får ett beslut eller dom som anger att personen ska betala din fordran kan du ansöka om utmätning.
Utmätning innebär att Kronofogden beslutar att ta tillgångar från den skuldsatta personen, gäldenären, för att sälja egendomen för att betala din fordran.
För att veta om gäldenären har tillgångar som kan utmätas kontaktar Kronofogden bland annat banker, företag och myndigheter som kan ha information om gäldenärens tillgångar. Kronofogden kan även besöka gäldenärens bostad eller företagets lokal.
En förutsättning för att egendom ska kunna utmätas är att gäldenären är ägare till egendomen. Egendom som finns hemma hos gäldenären förutsätts tillhöra denne, även om det finns en sambo som bor tillsammans med gäldenären. Det innebär alltså att den exklusiva tv:n som står i vardagsrummet antas tillhöra gäldenären. Om sambon invänder att det är han eller hon som äger tv:n måste hen bevisa äganderätt till tv:n, annars utmäts den.
I första hand ska egendom utmätas som medför minsta möjliga kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären. Om det är en privatperson utmäts ofta del av personens lön. Kontanta medel, fordringar, banktillgodohavanden, lön, fondandelar och aktier och övrig lös egendom utmäts om det finns. Därefter utmäts gäldenärens fastighet såsom villa, fritidshus eller industrifastighet. Dessutom krävs det att den egendom som utmäts vid en försäljning genererar ett överskott som är försvarligt, det vill säga ger ett rimligt överskott för att betala skulderna.
Saker som den skuldsatta personen eller hens familj behöver för sin försörjning, så kallad beneficieegendom, får Kronofogden inte utmäta. Vad som utgör beneficieegendom beror på förhållandena i varje enskilt fall men normalt är kläder, glasögon, möbler och annat som gäldenären absolut behöver undantaget.
Så långt det är möjligt försöker Kronofogden undvika att utmäta gäldenärens bostad. Det finns inget krav på hur stor skulden måste vara för att bostaden ska kunna utmätas, men försäljningen ska ge ett överskott efter att alla omkostnader är betalda. Åtgärden måste också vara proportionerlig, det vill säga nyttan ska överväga konsekvenserna för gäldenären.
Om det inte finns utmätningsbara tillgångar för att betala gäldenärens alla skulder skriver Kronofogden en rapport som sänds till dig och gäldenären. Rapporten är en presumtion om att gäldenären är på obestånd och, med stöd av den, kan försättas i konkurs.
Om du anser en utmätning vara felaktig kan du begära rättelse. Om Kronofogden inte rättar utmätningsbeslutet eller om du vill att frågan ska prövas av domstol kan du överklaga beslutet till tingsrätten.
Om du vill läsa mer om utmätning finns bra information på Kronofogdens hemsida: https://kronofogden.se/Utmatning2.html.