tisdag 19 februari

Juridik från A till Ö: Om juridiska begrepp på bokstaven C

30 januari, 2019

Artikel. Condictio indebiti

På svenska betyder det juridiska begreppet Condictio indebiti ungefär återställa det icke ägda. Begreppet används för att beskriva i vilka situationer en person har rätt att återfå pengar som betalats till någon som inte skulle ha erhållit pengarna, det vill säga misstagsbetalning.
Principen om Condictio indebiti är mycket gammal. Principen kommer från den romerska rätten som växte fram under romartiden. Condictio indebiti är inte reglerat i någon särskild lag, utan principen gäller i Sverige med stöd av den rättspraxis som tillskapas när Högsta domstolen i olika situationer har besvarat frågat om misstagsbetalaren har rätt att återfå sina pengar.
Det finns flera tänkbara situationer där frågan om rätt till återbetalning kan bli aktuell. Du kanske skriver fel kontonummer när du betalar en faktura eller av misstag anger ett för högt belopp. Huvudregeln är att mottagaren då ska återbetala pengarna till dig, mottagaren ska alltså återställa det icke ägda.
Om personen som fått pengarna motsätter sig återbetalning får domstol pröva frågan. I rättspraxis finns undantag från huvudregeln om att felutbetalade pengar ska återbetalas. I de fall där mottagaren av pengarna har varit i god tro och inrättat sig efter betalningen, har domstolen ansett att det är rimligt att mottagaren får behålla pengarna.
God tro föreligger om mottagaren inte har förstått eller haft misstanke om att pengarna utbetalats felaktigt. I rättspraxis finns flera rättsfall då personer ansetts ha varit i god tro när de erhållit för mycket lön. Ett rättsfall från 1955 rörde en kvinna som förväntat sig löneökning, men den löneökning som utbetalades av misstag blev för hög. I det fallet ansåg domstolen att kvinnan, som under ett år uppburit för hög lön, handlat i god tro och därför inte behövde återbetala beloppet.
Att mottagaren inrättat sin ekonomi innebär i princip att pengarna ska ha förbrukats. En man som i god tro använt hela sin lön varje månad och fortsatt göra det varje månad när för hög lön utbetalas har Högsta domstolen ansett vara skäl som talar för att pengarna inte behövde betalas tillbaka. Mannen var i god tro och rättade munnen efter matsäcken.
Sammanfattningsvis är den för de flesta självklara principen om att misstagsbetalning ska återbetalas rättsregeln Condictio indebiti. Allmänt brukar talas om att rätt ska vara rätt!

Culpa
Innan jag behandlar det skadeståndsrättsliga begreppet culpa inleder jag med ett exempel när skadeståndsskyldighet överhuvudtaget kan uppkomma. Om A skadar B personligen eller B:s egendom kan A bli skyldig att ekonomiskt ersätta B för den skada som A orsakat, det vill säga A är skadeståndsskyldig mot B.
I 2 kap 1 § skadeståndslagen stadgas att ”Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan”. Av lagtexten framgår att det är två olika situationer när någon kan bli skadeståndsskyldig. Den ena är till exempel när A orsakat en skada uppsåtligen, kanske genom att A uppsåtligen har misshandlat B. Den andra situationen är att A handlat oaktsamt eller vårdslöst, till exempel genom att backa in i B:s bil, men helt utan avsikt att förstöra B:s bil.
Ansvar för försummelse, oaktsamhet eller vårdslöshet brukar kallas culparegeln. Culpa betyder skuld och härstammar som många andra juridiska ord från den romerska rätten. Culparegeln används alltså för att bedöma om en person på grund av vårdslöshet har skulden för en skada och därför ska ersätta skadan.
Vad är ett vårdslöst beteende? Att bedöma om någons handlande har varit vårdslöst är inte alltid lätt. Som jag beskrev i förra krönikan användes förr den gode familjefadern eller Bonus Pater Familias som en måttstock på hur en aktsam person borde handla i en viss situation. Artikeln finner du på www.bilobostad.se samt på www.nywa.nu/bil-bostad. I dag beaktar domstolen främst hur en förståndig aktsam person skulle ha agerat utifrån olika handlingsnormer som finns i lagar, förordningar, föreskrifter och andra regler. Har personen överskridit en regel kan det medföra att personen av domstolen anses ha varit vårdslös.
Det finns undantag från culparegeln som medför att en person inte blir skadeståndsskyldig, trots att personen har agerat vårdslöst. Ett exempel härpå är föräldrar som har ansvar för sina oaktsamma barns skador. Ansvaret innebär att en förälder kan bli skadeståndsskyldig för de skador som barnet åsamkar. Liknande ansvar för annans handlande har arbetsgivare, som kan bli ansvarig för skador som uppkommit på grund av anställds vårdslösa handling i samband med arbetet. Till exempel om en bil skadas av mekanikern i samband med reparation eller en målare skadar golvet vid ommålning av väggar i din bostad.
Du kanske inte har funderat på frågan om din skadeståndsskyldighet när du är vårdslös eftersom du har en försäkring. Många försäkringar innehåller skydd, vilket innebär att försäkringsbolaget betalar skadeståndsbeloppet som du ådragit sig, även om du varit vårdslös. Det är viktigt att du kontrollerar att du har en gällande försäkring och läser igenom ditt försäkringsavtal så du vet om och i vilka situationer du har skydd om du skulle råka vara oaktsam. En olycka händer så lätt. Oavsett om du har försäkringsskydd eller inte är det bästa att vara så aktsam att skada inte uppstår.
Jag avslutar med ett visdomsord från Nalle Puh: ”En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket”.

AGNETA GUSTAFSSON

Läs mer

Juridik från A till Ö: Om juridiska begrepp på bokstaven D

Artikel. Dolus
Inom juridiken finns en mängd olika lagar som brukar delas in i olika rättsområden, till exempel avtalsrätt, köprätt, fastighetsrätt, familjerätt och skadeståndsrätt. Straffrätten avser gärningar som statsmakten vill förhindra, det vill säga brott och deras påföljder såsom fängelse, böter eller villkorlig dom.
För att kunna döma någon för ett straffrättsligt brott är det viktigt att utreda om personen har begått gärningen uppsåtligen. Med uppsåt menas att personen som begått brottet ska ha förstått vad personen gjort och handlat med vilja. Inom juridiken används ibland det latinska begreppet dolus som en synonym för uppsåt.
Har personen inte haft uppsåt att utföra den brottsliga gärningen kan personen inte heller bli dömd för ett uppsåtligt brott, till exempel mord. Om det är ett så kallat oaktsamhetsbrott, till exempel vållande till annans död, krävs inte uppsåt utan istället krävs att personen varit oaktsam, ett begrepp jag beskrivit i förra krönikan om culpa. Se härom www.nywa.nu eller www.bilobostad.se.
Skillnaden mellan ett oaktsamhetsbrott och ett uppsåtligt brott kan förklaras genom följande exempel. Pelle och Olle är på väg hem från krogen en kväll. Pelle blir arg på Olle och knuffar in Olle i en lyktstolpe, varpå Olle skadar sig. I en sådan situation har Pelle haft vilja att skada Olle och kan därför anses ha haft uppsåt med sin handling, varför han skulle kunna bli dömd för misshandel.
Hade Pelle istället haft för avsikt att skoja med sin vän Olle när han knuffade honom mot en snödriva men Olle ramlade in en lyktstolpe och skadade sig, hade Pelle inte haft vilja att skada Olle. I det fallet kan Pelle istället ha gjort sig skyldig till vållande till kroppsskada, det vill säga Pelle har varit oaktsam i sitt agerande.