tisdag 19 februari
Bilar från A till Ö: Charade – gåtfullt åttiotal

Bilar från A till Ö: Charade – gåtfullt åttiotal

30 januari, 2019

Artikel. Om vi skulle samla ett antal någorlunda vuxna människor och komma överens om att ur en kollektiv kulturell kappsäck plocka fram några associationer till ordet ”charad”, då skulle två typer av tolkningar toppa listan. Några av de närvarande skulle börja sjunga ”Vem är du, vem är jag, levande charader ...”. Andra skulle för sin inre syn se Lennart Swahn, sittande i en orange fåtölj. Men det är förstås också möjligt att någon skulle tänka på en fyradörrars Daihatsu av årsmodell åttisju.

Textraden om charaderna kommer från Högt över havet, en sång som skrevs av Lasse Holm för att framföras av Arja Saijonmaa i den svenska Melodifestivalen 1987. Den som med sin inre fjärrsyn såg Swahn snarare än Saijonmaa tänkte sannolikt på ett annat svenskt tv-program från samma tid: Gäster med gester, ett underhållningsprogram som gick ut på att kärnvirkeskändisar som Inga Gill, Jarl Borssén, Jeja Sundström eller Björn Skifs skulle memorera en långsökt ordvits och sedan med hjälp av pantomimer få sina lagkamrater att gissa ordalydelsen.

Delade drömmen
Samtidigt som svenskarna skrattade åt sina gestikulerande kändisar drömde den franske ingenjören Pierre Foissotte om att bygga en egen bil. Han lyckades samla ungefär femton personer som delade hans vision och som från 1986 försökte förverkliga bilbyggarprojektet. År 1989 tyckte Foissotte att det var dags att starta företaget Charade Automobiles S.A., som skulle bygga bilmärket Charade. Det franska ordet charade betyder ”ordgåta” eller ”charad” och det kan verka som en gåta att det var just detta ord som gav företaget dess namn. Men förklaringen är troligen att företaget, som grundades i den franska staden Clermont-Ferrand, är uppkallat efter den racingbana som finns i närheten av staden. Banan kallas nämligen omväxlande Circuit Clermont-Ferrand (”Clermont-Ferrand-banan”), Circuit Louis Rosier (efter racerföraren Louis Rosier) och Circuit de Charade. Att banan fått det sistnämnda namnet beror på att den passerar genom byn Charade samt i närheten av vulkanen Puy de Charade.
Märket Charades enda modell, Monza, fick också sitt namn från en racingbana. Det var Foissotte själv som hade deltagit i biltävlingar på den kända bana som finns i närheten av staden Monza i norra Italien och som tyckte att detta skulle framgå i bilens namn.
Charade Monza var en så kallad kit car, eller byggsatsbil om man så vill. Charade Automobiles tillverkade karossdelarna av glasfiberarmerad plast och stålrörsramen, Volkswagen eller Peugeot tillhandahöll motorerna (kunden kunde välja) och köparen satte själv ihop pusslet hemma i garaget. Om man hade gjort rätt fick man då en ful bil med avtagbart tak och dörrar som öppnas uppåt/framåt.
På vissa av Charades reklambilder kan man se en Monza med vad som förefaller vara en motorhuv öppen på vid gavel. Den är upphängd i framkant och framskärmarna är integrerade i den stora luckan (tänk till exempel Ferrari F40 eller Lamborghini Miura). Man har därför fri sikt in mellan framhjulen och eftersom där finns – ingenting – kan man förledas att tro att Monza hade mittmotor. Så var dock inte fallet; i en annan del av företagets marknadsföringsmaterial finner vi en charmig maskinskriven 80-talsstencil med tekniska uppgifter om Monza. Enligt detta dokument hade alla versioner av bilen ”moteur avant”, alltså ”motor fram”. Bilden med det tomma utrymmet mellan framhjulen hade väl helt enkelt tagits fram för att förses med pedagogisk pil och bildtext som skulle säga: ”Kom ihåg att montera motorn här!”
Kommersiellt var Charade Monza ett misslyckande. Ungefär ett dussin bilbyggsatser hann det bli innan företaget upphörde 1993.

Gåta som modellnamn
En betydligt mer välkänd Charade är den trecylindriga lilla bil som 1977 började byggas av den japanska biltillverkare Daihatsu. Som namn på en bilmodell är Charade lite oväntat. Visserligen såg namnet kanske bra ut tillsammans med Daihatsus andra ”C-modeller”, Charmant och Consorte, men ordet används ju faktiskt om något som inte är vad det utger sig för att vara. Själva ordet ”charad” kan på svenska upplevas som ganska neutralt laddat, men den engelska motsvarigheten charade används ofta om något som är som ett skämt (Such a charade!) (och då avses alltså ett sådant skämt som inte är roligt).
Bilköparna verkar dock inte ha haft något emot namnet. Charade såldes i många hundra tusen exemplar från 1977 fram till sekelskiftet, då modellen pensionerades. Under 2000-talet har namnet dessutom på vissa marknader använts även om andra Daihatsu-modeller.

FREDRIK ANDERSSON

Läs mer

Juridik från A till Ö: Om juridiska begrepp på bokstaven D

Artikel. Dolus
Inom juridiken finns en mängd olika lagar som brukar delas in i olika rättsområden, till exempel avtalsrätt, köprätt, fastighetsrätt, familjerätt och skadeståndsrätt. Straffrätten avser gärningar som statsmakten vill förhindra, det vill säga brott och deras påföljder såsom fängelse, böter eller villkorlig dom.
För att kunna döma någon för ett straffrättsligt brott är det viktigt att utreda om personen har begått gärningen uppsåtligen. Med uppsåt menas att personen som begått brottet ska ha förstått vad personen gjort och handlat med vilja. Inom juridiken används ibland det latinska begreppet dolus som en synonym för uppsåt.
Har personen inte haft uppsåt att utföra den brottsliga gärningen kan personen inte heller bli dömd för ett uppsåtligt brott, till exempel mord. Om det är ett så kallat oaktsamhetsbrott, till exempel vållande till annans död, krävs inte uppsåt utan istället krävs att personen varit oaktsam, ett begrepp jag beskrivit i förra krönikan om culpa. Se härom www.nywa.nu eller www.bilobostad.se.
Skillnaden mellan ett oaktsamhetsbrott och ett uppsåtligt brott kan förklaras genom följande exempel. Pelle och Olle är på väg hem från krogen en kväll. Pelle blir arg på Olle och knuffar in Olle i en lyktstolpe, varpå Olle skadar sig. I en sådan situation har Pelle haft vilja att skada Olle och kan därför anses ha haft uppsåt med sin handling, varför han skulle kunna bli dömd för misshandel.
Hade Pelle istället haft för avsikt att skoja med sin vän Olle när han knuffade honom mot en snödriva men Olle ramlade in en lyktstolpe och skadade sig, hade Pelle inte haft vilja att skada Olle. I det fallet kan Pelle istället ha gjort sig skyldig till vållande till kroppsskada, det vill säga Pelle har varit oaktsam i sitt agerande.