tisdag 19 februari
Bilar från A till Ö: Stor flod, stor mur, stora biltillverkare

Bilar från A till Ö: Stor flod, stor mur, stora biltillverkare

16 januari, 2019

Artikel. Hur många kinesiska bilmärken känner du till? För en genomsnittlig svensk torde de egna händernas fingrar med god marginal räcka till för att räkna antalet märken. Men detta beror knappast på att de kinesiska bilmärkena skulle vara så få eller små, utan på att de kinesiska bilarna hittills mest sålts på den inhemska marknaden. Nu kommer dock allt fler av dessa bilmärken till Europa och en sak är säker: om några år kommer vi att känna till fler kinesiska bilmärken.

För ungefär ett år sedan handlade Bilar från A till Ö om bilmärket Brilliance. Nu är det dags för fler kinesiska bilar – denna gång några märken vars namn börjar med det uppenbarligen mycket användbara kinesiska ordet chang. Först ska det handla om bilmärket Changan (skrivsättet ”Chang’an” förekommer också i transkription till latinska bokstäver, men apostrofen i denna form av namnet är inget som biltillverkaren själv apostroferar i sin engelskspråkiga kommunikation).

Farväl till vapnen
Det företag som bygger bilmärket startades redan 1862 i Shanghai (även om bolaget då hette något annat – namnet Changan fick företaget först 2006) och var från början en ammunitionstillverkare. Företaget förstatligades förstås när Kina blev kommunistiskt, men fortsatte framställa krigsmateriel.
År 1959 började företaget bygga Kinas första serietillverkade bil, den jeep-liknande Changjiang typ 46. I slutet av 1970-talet bestämdes det att ett antal kinesiska krigsmaterielfabriker skulle ställa om sin produktion till tillverkning av varor för civilt bruk. Vapenfabriken i Shanghai startade då ett samarbete med den japanska biltillverkaren Suzuki och började bygga bilar.
Enligt företaget är namnet Changan sammansatt av de kinesiska orden chang, som uppges betyda ”varaktig”, och an, som uppges betyda ”säkerhet”. Changan ska alltså betyda ”varaktig säkerhet”.
Huruvida Changan-bilarna är särdeles säkra ska vi här låta vara osagt, men nog torde själva omställningen till bilbyggande vara ett framsteg jämfört med skjutvapnen, som ju sällan är särskilt säkra (åtminstone inte för den som råkar befinna sig i fel ände av dem). Visserligen kan man hävda att ett växande antal bilar hotar mänskligheten på ett annat, mer indirekt sätt, men detta vill Changan inte förknippas med. Enligt aktiehandelsnyhetsbrevet Nikkei Asian Review är Changans mål att tillverkningen av helt bensin- eller dieseldrivna bilar ska ha upphört år 2025. Changan ska då bara bygga bilar som är antingen helt eldrivna eller laddbara hybrider.
Changan är Kinas fjärde största biltillverkningsföretag. År 2016 byggde företagets fabriker drygt tre miljoner bilar. Därav var drygt en miljon bilar av märket Changan, vilket gör Changan till det mest sålda kinesiska bilmärket. Resterande del utgjordes framför allt av utländska bilmärken som Changan samarbetar med. Företaget tillverkar också bilmärket Chana, vars modeller framför allt utgörs av stadsjeepar, minibussar och skåpbilar.

Flodens ström
Kinas första serietillverkade bil (och den första bil som byggdes av det företag som sedan skulle komma att bli Changan) hette som sagt Changjiang. Detta är ett annat sätt att med latinska bokstäver skriva namnet på den flod som svenskarna säkert snarare känner som skolbokens Yang-tse-kiang. I flodens namn betyder chang snarare ”lång” än ”varaktig” (och jiang betyder helt enkelt ”flod”). Namnet ”Changjiang” ingår dessutom i företagsnamnet Changjiang EV, där bokstäverna ”EV” står för electric vehicle (engelska för ”elfordon”). Detta kinesiska företag bygger eldrivna personbilar och bussar.
Det tredje och sista chang-märke som jag ska ta chansen att nämna är ChangCheng. Så hette tidigare det kinesiska bilmärke som nu säljs under det mer internationellt gångbara namnet Great Wall. Chang cheng är det kinesiska namnet på det byggnadsverk som på engelska ofta kallas the Great Wall (”den stora muren”), men som på svenska bara brukar benämnas ”Kinesiska muren”. I detta sammanhang verkar den mest lämpliga översättningen av chang alltså vara ”stor” eller ”storslagen”.

FREDRIK ANDERSSON

Läs mer

Juridik från A till Ö: Om juridiska begrepp på bokstaven D

Artikel. Dolus
Inom juridiken finns en mängd olika lagar som brukar delas in i olika rättsområden, till exempel avtalsrätt, köprätt, fastighetsrätt, familjerätt och skadeståndsrätt. Straffrätten avser gärningar som statsmakten vill förhindra, det vill säga brott och deras påföljder såsom fängelse, böter eller villkorlig dom.
För att kunna döma någon för ett straffrättsligt brott är det viktigt att utreda om personen har begått gärningen uppsåtligen. Med uppsåt menas att personen som begått brottet ska ha förstått vad personen gjort och handlat med vilja. Inom juridiken används ibland det latinska begreppet dolus som en synonym för uppsåt.
Har personen inte haft uppsåt att utföra den brottsliga gärningen kan personen inte heller bli dömd för ett uppsåtligt brott, till exempel mord. Om det är ett så kallat oaktsamhetsbrott, till exempel vållande till annans död, krävs inte uppsåt utan istället krävs att personen varit oaktsam, ett begrepp jag beskrivit i förra krönikan om culpa. Se härom www.nywa.nu eller www.bilobostad.se.
Skillnaden mellan ett oaktsamhetsbrott och ett uppsåtligt brott kan förklaras genom följande exempel. Pelle och Olle är på väg hem från krogen en kväll. Pelle blir arg på Olle och knuffar in Olle i en lyktstolpe, varpå Olle skadar sig. I en sådan situation har Pelle haft vilja att skada Olle och kan därför anses ha haft uppsåt med sin handling, varför han skulle kunna bli dömd för misshandel.
Hade Pelle istället haft för avsikt att skoja med sin vän Olle när han knuffade honom mot en snödriva men Olle ramlade in en lyktstolpe och skadade sig, hade Pelle inte haft vilja att skada Olle. I det fallet kan Pelle istället ha gjort sig skyldig till vållande till kroppsskada, det vill säga Pelle har varit oaktsam i sitt agerande.