tisdag 19 februari
Big Papa: Motorfolket går aldrig i ide

Big Papa: Motorfolket går aldrig i ide

16 januari, 2019

Artikel. Slaskigt och regn eller snö och kyla. De flesta gissar kanske att motorhobbyn tar ledigt och går i dvala över vintern. Men så är inte fallet.

Många har egna garage eller garage man gått ihop och hyrt där man gärna hänger med kamraterna eller pysslar på kvällarna. Klubbarna stänger inte heller utan omvandlas till mötesplatser där kaffe, samkväm, filmkvällar och kanske en och annan liten fest håller motorfolkets humör på topp då bilar och hojar står bortställda. Våren kan i mörkret kännas långt borta varför dessa möten är oerhört viktiga och trevliga. Motorkulturen i Umeå är stor och det finns något ställe att besöka alla sju dagar i veckan om man vill.
För min del börjar alltid veckan på måndagkvällar ute på garaget på Kronoparken där det sommartid serveras våfflor med mera, och nu under den mörka tiden lite gofika, filmvisning eller bara umgänge med likasinnade. Christer ”Bubben” Hällerstrand, en av mina garagekompisar på Kronoparken, bjuder även då och då på riktiga parisare med historia här från Umeå vilken han gärna berättar om. Varje måndagkväll kl 18.00-20.00 hålls där öppet för alla.
Motormornings är ett annat event som håller igång året runt. Sommartid har man främst träffats på söndagmornarna ute på Baggböle herrgård, ett event som varit mycket populärt med upp till ett hundratal fordon vid något tillfälle. Nu vintertid har man oftast samlats på Scandic hotel på Teg mellan kl 10.00 och 12.00 där man fått köpa fika till bra pris. Denna vecka avslutades för min del i Ove och Mickes garage där det också brukar samlas ett gäng kompisar varje vecka. Denna söndag bjöds det på nybakade lussebullar och pepparkakor i trevlig miljö bland bilar, mopeder och en massa gammalt nostalgiskt som vissa säkert skulle kalla skrot men inte vi.

Ove Andersson en välkänd umeprofil i jänkarbilsvärlden och äger bland annat en Pontic Tempest Custom från 1966 som står i garaget där vi befinner oss. Ove köpte den för åtta år sedan. Ove berättar historien kring bilen som importerades till Sverige 2008 och stals direkt vid ankomst till den svenska hamnen. Tjuvarna, som mest troligt var ute efter motorn, tog sig inte så långt ut utan smällde med en så kallad betongsugga då de flydde platsen. Fronten på kärran blev bara skrot varför den dåvarande ägaren i Skåne fick restaurera även den, förutom all rost som gnagt sönder bakre halvan av bilen. Sedan dess har bilen blivit hellackerad såväl utvändigt som undertill och i motorrum.

”Jag har lagt ner många timmar på att få den i detta fina skick”, säger Ove som inte har några planer alls att sälja sin Pontic Tempest Custom från 1966. Under huven är det rent och fint. Ove garanterar att 462:an inte behöver mycket gas för att hjulen bak ska snurra och lämna gummirök efter sig. Inte för att Ove brukar göra det, men han kan om han vill och jag tror honom helt och fullt.

MIKAEL "BIG PAPA" BERGSTRÖM

Läs mer

Juridik från A till Ö: Om juridiska begrepp på bokstaven D

Artikel. Dolus
Inom juridiken finns en mängd olika lagar som brukar delas in i olika rättsområden, till exempel avtalsrätt, köprätt, fastighetsrätt, familjerätt och skadeståndsrätt. Straffrätten avser gärningar som statsmakten vill förhindra, det vill säga brott och deras påföljder såsom fängelse, böter eller villkorlig dom.
För att kunna döma någon för ett straffrättsligt brott är det viktigt att utreda om personen har begått gärningen uppsåtligen. Med uppsåt menas att personen som begått brottet ska ha förstått vad personen gjort och handlat med vilja. Inom juridiken används ibland det latinska begreppet dolus som en synonym för uppsåt.
Har personen inte haft uppsåt att utföra den brottsliga gärningen kan personen inte heller bli dömd för ett uppsåtligt brott, till exempel mord. Om det är ett så kallat oaktsamhetsbrott, till exempel vållande till annans död, krävs inte uppsåt utan istället krävs att personen varit oaktsam, ett begrepp jag beskrivit i förra krönikan om culpa. Se härom www.nywa.nu eller www.bilobostad.se.
Skillnaden mellan ett oaktsamhetsbrott och ett uppsåtligt brott kan förklaras genom följande exempel. Pelle och Olle är på väg hem från krogen en kväll. Pelle blir arg på Olle och knuffar in Olle i en lyktstolpe, varpå Olle skadar sig. I en sådan situation har Pelle haft vilja att skada Olle och kan därför anses ha haft uppsåt med sin handling, varför han skulle kunna bli dömd för misshandel.
Hade Pelle istället haft för avsikt att skoja med sin vän Olle när han knuffade honom mot en snödriva men Olle ramlade in en lyktstolpe och skadade sig, hade Pelle inte haft vilja att skada Olle. I det fallet kan Pelle istället ha gjort sig skyldig till vållande till kroppsskada, det vill säga Pelle har varit oaktsam i sitt agerande.