tisdag 19 februari
Pyntandets högtid börjar

Pyntandets högtid börjar

28 november, 2018

Artikel. På söndag är det första advent – något som julälskare ser fram emot då det är nu förberedelserna inför julen börjar på allvar. Men hur trendkänslig är denna den mest traditionella av högtider?

I och med advent börjar förberedelserna inför julen på allvar och det är okej att börja plocka fram julpyntet – och baka pepparkakor och saffransbullar. Ingen högtid är nog så traditionsbunden som julen, och ingen tid på året pyntas det så mycket i hemmen som inför och under julen.
Då detta är en så pass traditionsbunden högtid finns det så klart mycket som anses bör ingå i det julpyntade hemmet. Även om grunden förblir densamma med adventsljusstakar, julstjärnor, tomte- och grandekorationer och röda gardiner finns också möjligheter att ta ut svängarna och skapa ett juligt hem i ens egen stil. Kanske vill man ha det stillsamt och sparsmakat, eller så föredrar man ett överdåd i allt som heter jul.
Traditionens makt till trots är inte ens julen immun mot förändringar. Tittar man i inredningsbutikerna har de traditionella färgerna rött och vitt kompletterats med till exempel guld, mörkblått och grått. I år är det mycket murriga och varma toner. En trend under senare år är julgranskulor som kan se ut lite hur som helst – det finns många varianter, ofta lekfulla, i butikernas sortiment. En annan förändring är julkrubban som blivit mer ovanlig och inte alls är ett måste nuförtiden.
På detta uppslag kollar vi in årets inredningstrender hos några butikskedjor. Låt dig inspireras – eller gör som du alltid gjort. Det är okej det också under julen.

PETER ÖBERG

Läs mer

Juridik från A till Ö: Om juridiska begrepp på bokstaven D

Artikel. Dolus
Inom juridiken finns en mängd olika lagar som brukar delas in i olika rättsområden, till exempel avtalsrätt, köprätt, fastighetsrätt, familjerätt och skadeståndsrätt. Straffrätten avser gärningar som statsmakten vill förhindra, det vill säga brott och deras påföljder såsom fängelse, böter eller villkorlig dom.
För att kunna döma någon för ett straffrättsligt brott är det viktigt att utreda om personen har begått gärningen uppsåtligen. Med uppsåt menas att personen som begått brottet ska ha förstått vad personen gjort och handlat med vilja. Inom juridiken används ibland det latinska begreppet dolus som en synonym för uppsåt.
Har personen inte haft uppsåt att utföra den brottsliga gärningen kan personen inte heller bli dömd för ett uppsåtligt brott, till exempel mord. Om det är ett så kallat oaktsamhetsbrott, till exempel vållande till annans död, krävs inte uppsåt utan istället krävs att personen varit oaktsam, ett begrepp jag beskrivit i förra krönikan om culpa. Se härom www.nywa.nu eller www.bilobostad.se.
Skillnaden mellan ett oaktsamhetsbrott och ett uppsåtligt brott kan förklaras genom följande exempel. Pelle och Olle är på väg hem från krogen en kväll. Pelle blir arg på Olle och knuffar in Olle i en lyktstolpe, varpå Olle skadar sig. I en sådan situation har Pelle haft vilja att skada Olle och kan därför anses ha haft uppsåt med sin handling, varför han skulle kunna bli dömd för misshandel.
Hade Pelle istället haft för avsikt att skoja med sin vän Olle när han knuffade honom mot en snödriva men Olle ramlade in en lyktstolpe och skadade sig, hade Pelle inte haft vilja att skada Olle. I det fallet kan Pelle istället ha gjort sig skyldig till vållande till kroppsskada, det vill säga Pelle har varit oaktsam i sitt agerande.