tisdag 19 februari
Bilar från A till Ö: Cerbera och Chimaera – monsterbilar

Bilar från A till Ö: Cerbera och Chimaera – monsterbilar

28 november, 2018

Artikel. När Kerberos och hans bror Chimaira slog sina kloka huvuden ihop var sex skallar inblandade. Båda bröderna var nämligen trehövdade mytologiska monster. Dessa hemska huvudfigurer förekommer dock inte bara i myter utan har också givit upphov till namnen på moderna morrande monster.

I antik grekisk mytologi är Kerberos en trehövdad hund som vaktar porten till dödsriket. Men i motsats till vanliga vakthundar var Kerberos uppgift inte att hindra obehöriga att komma in, utan att se till att de dödas själar inte kom ut.
För två veckor sedan handlade Bilar från A till Ö om de bilmärken och -modeller som uppkallats efter kentaurerna. En kentaur var en varelse med ben och bål från en häst och med bål, armar och huvud från en människa. Det nämndes i samband med detta att den grekiska författaren Palaephatos har försökt komma med ”naturliga” förklaringar till fantastiska grekiska myter. Enligt Palaephatos uppstod således konceptet kentaurer när folkgrupper som ännu inte tämjt hästar fick se ridande människor.

Vanliga valpar?
Lustigt nog kan dylika rationaliseringar vara minst lika fantasifulla som de fantasifoster som ska förklaras. Filosofen Herakleitos har exempelvis föreslagit att Kerberos hade två valpar och att dessa alltid hängde med farsan på jobbet. Det som uppfattats som huvud nummer två och tre var alltså helt vanliga valpar som höll sig tätt intill sin själaskällande far. Även Palaephatos har förstås försökt förklara fenomenet Kerberos, men väljer en språklig ingång. Enligt Palaephatos kallades Kerberos nämligen Trikarenos. Detta eftersom han kom från (eller på något annat sätt hade något samband med) staden Trikarenos på Peloponnesos. Stadens namn betydde ”trehövdad” eller kanske ”försedd med tre horn” (jämför med dinosaurien triceratops). Enligt Palaephatos var det alltså vad hunden hette som skapade de antika grekernas uppfattning om dess utseende. Och även om Palaephatos förklaring låter långsökt verkar det enligt historikerna ligga något i att hunden – eller rättare sagt historierna om hunden – skulle ha uppstått just i Trikarenos.
I likhet med mytologiska monster som Kentauros har Kerberos ett namn med oklart ursprung. Enligt en förklaring kommer namnet från ett grekiskt ord som skulle betyda ”fläckig”. Detta ord skulle enligt förklaringen i fråga i komma från ordet sarvara som uppges vara sanskrit. Enligt en annan förklaring är namnet Kerberos sammansatt av gamla grekiska ord som betyder ”mörkrets dödsdemon” eller något liknande.

Hemsk härstamning
Om namnet är av oklart ursprung så är själva hundens stamtavla desto tydligare. Hans mor, monstret Echidna, var till hälften kvinna och till hälften orm. Men tycker man detta är konstigt så har man nog inte träffat hans feberfantasi till far. Denne hette Tyfon och var en bevingad jätte med människoliknande överkropp och hundra huvuden – endast ett av dem med mänskligt utseende. I stället för ben hade han två slingrande ormar. När det gäller övriga extremiteter går uppgifterna isär, men mellan tummen och pekfingret hade han ett hundratal händer och på varje hand 50 ormar i stället för fingrar.
Kerberos hade många syskon. Ett av dem var brodern Chimaira, som också var trehövdad. Men medan Kerberos hade tre homogena hundhuvuden där fram hade Chimaira huvuden från flera olika djur och ett av dem stack ut där bak. Chimairas svans var nämligen en orm. Från ryggen stack ett gethuvud upp. Men Chimairas främsta huvud (hans huvudhuvud, kanske man kan säga) såg ut att höra till ett lejon. Även kroppen var ett lejons (utom juvret, som kom från en get).
Den månghövdade familjen har satt spår i moderns språkbruk. Tyfons namn är släkt med ordet typhos (som i svenska blivit ”tyfus”). Hippokrates, som brukar kallas läkekonstens fader, använde ordet om sjukdom som orsakade omtöckning av medvetandet (vilket ju rimligen måste ha varit vad den person led av som fantiserade fram den hundrahövdade och ormfingrade Tyfon). Monstret Chimaira har via franskans chimère (”fantasifoster”) givit upphov till svenskans ord ”chimär”. Både bröderna och fadern har dessutom blivit modellnamn hos den brittiska sportbilstillverkaren TVR – fadern i formen Typhon och de trehövdade sönerna som Cerbera respektive Chimaera. Dessa snabba bilar kan ju sägas vara en sorts moderna monster. Även om de har många hästar under huvuden och en och annan kohud i inredningen kan man kanske inte säga att de består av olika djurdelar. Men TVR:s bilar är faktiskt en blandning av olika ”arter” – monsterbilarnas motorer kommer från BMC, Ford, Rover och Triumph.

FREDRIK ANDERSSON

Läs mer

Juridik från A till Ö: Om juridiska begrepp på bokstaven D

Artikel. Dolus
Inom juridiken finns en mängd olika lagar som brukar delas in i olika rättsområden, till exempel avtalsrätt, köprätt, fastighetsrätt, familjerätt och skadeståndsrätt. Straffrätten avser gärningar som statsmakten vill förhindra, det vill säga brott och deras påföljder såsom fängelse, böter eller villkorlig dom.
För att kunna döma någon för ett straffrättsligt brott är det viktigt att utreda om personen har begått gärningen uppsåtligen. Med uppsåt menas att personen som begått brottet ska ha förstått vad personen gjort och handlat med vilja. Inom juridiken används ibland det latinska begreppet dolus som en synonym för uppsåt.
Har personen inte haft uppsåt att utföra den brottsliga gärningen kan personen inte heller bli dömd för ett uppsåtligt brott, till exempel mord. Om det är ett så kallat oaktsamhetsbrott, till exempel vållande till annans död, krävs inte uppsåt utan istället krävs att personen varit oaktsam, ett begrepp jag beskrivit i förra krönikan om culpa. Se härom www.nywa.nu eller www.bilobostad.se.
Skillnaden mellan ett oaktsamhetsbrott och ett uppsåtligt brott kan förklaras genom följande exempel. Pelle och Olle är på väg hem från krogen en kväll. Pelle blir arg på Olle och knuffar in Olle i en lyktstolpe, varpå Olle skadar sig. I en sådan situation har Pelle haft vilja att skada Olle och kan därför anses ha haft uppsåt med sin handling, varför han skulle kunna bli dömd för misshandel.
Hade Pelle istället haft för avsikt att skoja med sin vän Olle när han knuffade honom mot en snödriva men Olle ramlade in en lyktstolpe och skadade sig, hade Pelle inte haft vilja att skada Olle. I det fallet kan Pelle istället ha gjort sig skyldig till vållande till kroppsskada, det vill säga Pelle har varit oaktsam i sitt agerande.