tisdag 19 februari
”Den bästa sittställningen är nästa”

”Den bästa sittställningen är nästa”

21 november, 2018

Artikel. Spenderar man mycket tid stillasittande är chansen stor att man förr eller senare kommer få problem med värk, stelhet och trötthet. Att variera arbetsställningen är en viktig del i att behålla välmåendet.
– Jag brukar säga att ”den bästa sittställningen är nästa”, förklarar Robin Elfving, leg naprapat på Umeå Rygg & Ledklinik.

Hur bra och ergonomisk stol man än har behöver kroppen variation. Att ändra arbetsställningen och ta pauser då och då är det grundläggande rådet för den som ofta sitter och arbetar.
– En del människor som har bra stolar och ergonomisk utrustning undrar varför de ändå får ont, säger Robin Elfving, leg naprapat på Umeå Rygg & Ledklinik.
Hur bra stol man än har behöver man också röra på sig för att motverka effekterna av statiskt arbete. Robin tipsar om att använda en pilatesboll att sitta på. Denna gör att rygg och höfter får arbeta samtidigt som den ger en rak sittställning.
– Vi har ett redan inbyggt ryggstöd i vår ryggmuskulatur, och detta är till för att användas. En mer aktiv sittposition är att föredra, och när det blir jobbigt att sitta aktivt är det dags att ställa sig upp eller att ta små mikropauser, kanske även lite pausgympa, säger Robin.
Robin berättar också om hur arbetsposition och kroppshållning påverkar vårt hormonsystem.
– Studier visar att i en position där överkroppen och axlarna faller framåt minskar testosteronet med tio procent och stresshormonet kortisol ökar med 15 procent. Om man däremot sitter tvärtom, i en sträckt upprätt så kallad ”high power pose”, ökar testosteronet med 20 procent medan kortisol minskar med 25 procent.

PETER ÖBERG

Läs mer

Juridik från A till Ö: Om juridiska begrepp på bokstaven D

Artikel. Dolus
Inom juridiken finns en mängd olika lagar som brukar delas in i olika rättsområden, till exempel avtalsrätt, köprätt, fastighetsrätt, familjerätt och skadeståndsrätt. Straffrätten avser gärningar som statsmakten vill förhindra, det vill säga brott och deras påföljder såsom fängelse, böter eller villkorlig dom.
För att kunna döma någon för ett straffrättsligt brott är det viktigt att utreda om personen har begått gärningen uppsåtligen. Med uppsåt menas att personen som begått brottet ska ha förstått vad personen gjort och handlat med vilja. Inom juridiken används ibland det latinska begreppet dolus som en synonym för uppsåt.
Har personen inte haft uppsåt att utföra den brottsliga gärningen kan personen inte heller bli dömd för ett uppsåtligt brott, till exempel mord. Om det är ett så kallat oaktsamhetsbrott, till exempel vållande till annans död, krävs inte uppsåt utan istället krävs att personen varit oaktsam, ett begrepp jag beskrivit i förra krönikan om culpa. Se härom www.nywa.nu eller www.bilobostad.se.
Skillnaden mellan ett oaktsamhetsbrott och ett uppsåtligt brott kan förklaras genom följande exempel. Pelle och Olle är på väg hem från krogen en kväll. Pelle blir arg på Olle och knuffar in Olle i en lyktstolpe, varpå Olle skadar sig. I en sådan situation har Pelle haft vilja att skada Olle och kan därför anses ha haft uppsåt med sin handling, varför han skulle kunna bli dömd för misshandel.
Hade Pelle istället haft för avsikt att skoja med sin vän Olle när han knuffade honom mot en snödriva men Olle ramlade in en lyktstolpe och skadade sig, hade Pelle inte haft vilja att skada Olle. I det fallet kan Pelle istället ha gjort sig skyldig till vållande till kroppsskada, det vill säga Pelle har varit oaktsam i sitt agerande.