tisdag 19 februari
AJ – Artificiell Jävulskap – kraftfullare än AI

AJ – Artificiell Jävulskap – kraftfullare än AI

14 november, 2018

Krönika. Teknik är fantastisk, absolut fantastisk.
När den fungerar.
När den INTE fungerar är den enerverande, fasansfull och inte sällan en utdragen mardröm.

När strulet är som värst känns det utan tvekan skadligt, både fysiskt och psykiskt, att bli utsatt – cybermobbad av halvdöda ting.
Jag såg förresten en trailer för en dokumentär med tesen att vi inte alls mår bra av att leva i den här fool-proof-tillvaron som säljs till oss – via en stående överföring varje månad – en verklighet där saker och ting är designade för att underlätta och förenkla, utan att vi behöver veta HUR det går till, vilket förklaras som ytterligare en fördel. Den forskare som intervjuades menade att vi i längden vantrivs när livet serveras oss som en enda lång charterresa – att vi tvärtom blir djupt frustrerade av att inte förstå de system och strukturer som hela vår vardag och omgivning baseras på.
Ingen trivs som livegen nämligen. Oförmögen som de flesta av oss är att påverka vår tekniska närmiljö, blir det såklart snabbt frustrerande så fort nånting slutar fungera – eller, egentligen redan innan nåt slutar funka, eftersom vi ständigt känner av vår maktlöshet.
Vi lever gisslantagna av en rad system vi i bästa fall kan föreställa oss som en abstraktion, som blir väldigt tydliga först när de strejkar.
Som när servern slutar leverera – och det enda vi kan bidra med är att trycka oförsvarligt många gånger på reset-knappen med en trubbig, gammal blyertspenna eller välja ”norsk omstart”, det vill säga dra ut strömkabeln.
Vid de tillfällen när bilen skickar felmeddelanden som inte ens verkar vara riktade till oss riktigt, utan mer till servicepersonen som ska ta hand om skiten på nästa service-tillfälle. ”Gå in i TPMS och nollställ värdet manuellt”... Va tusan, jag har nog problem att ställa om klockan till vintertid!
Eller när ditt Bank-ID efterfrågar nåt som du inte ens förstår vad det är, när bankappen önskar sig en inlog via den kortläsare du inte sett på länge, via ett inlog du vet kommer bli en gissning.
Och vilket är nu egentligen lösenordet till googlekontot? För ett sånt har jag. Väl?
Jag använder ordet ”mardrömslik” eftersom det bäst beskriver de Kafka-liknande situationer som vi ställs inför på 2000-talet, när teknik samverkar för att jävlas med just oss. Ett fenomen som kallas AJ – Artificiell Jävulskap.
Det är ändå märkligt att så många geniala man- och kvinnotimmar har lagts på AI – den Artificiella Intelligensen – utan att den kommit ens en tiondel så långt som AJ:n gjort. Murphys lag om att allt som kan gå snett kommer gå snett verkar ta steroider i den digitala dimensionen.
Kanske bevisar det att universum trots allt strävar efter oordning snarare än ordning, där tidens tand snarare förstör än skapar – och att det är kämpigt för oss människor att försöka stå emot denna grundlag.
Den vanmakt vi känner får oss att må uselt, utan tvekan.
Den artificiella jävulskapen lockar dessutom ut det sämsta ur oss, vilket skapar ett infekterat interface till resten av världen. Vi hämnas på medmänniskor på nätet för att Swishen oförklarligt slutat funka och vi uppträder vresigt i ICA-kön för att det laggar så förbaskat på jobbets wifi.
Slutligen till frågan, som jag ändå känner att jag uppehållit mig kring hela tiden:
Kommer internet att krascha? Jag väljer att svara med en fråga: Gör inte internet det hela tiden? Små hack och avbrott, följt av våra utbrott. Det verkar vara modellen för interaktionssamhället.

Benny: även om saker ersätts försvinner ju inte charmen med vissa gamla lösningar. Har du några favoriter som försvunnit av den ständiga teknikutvecklingen – tipp-ex, faxen, karbonkopior, eller vad?

NICKLAS BERGLUND

Läs mer

Juridik från A till Ö: Om juridiska begrepp på bokstaven D

Artikel. Dolus
Inom juridiken finns en mängd olika lagar som brukar delas in i olika rättsområden, till exempel avtalsrätt, köprätt, fastighetsrätt, familjerätt och skadeståndsrätt. Straffrätten avser gärningar som statsmakten vill förhindra, det vill säga brott och deras påföljder såsom fängelse, böter eller villkorlig dom.
För att kunna döma någon för ett straffrättsligt brott är det viktigt att utreda om personen har begått gärningen uppsåtligen. Med uppsåt menas att personen som begått brottet ska ha förstått vad personen gjort och handlat med vilja. Inom juridiken används ibland det latinska begreppet dolus som en synonym för uppsåt.
Har personen inte haft uppsåt att utföra den brottsliga gärningen kan personen inte heller bli dömd för ett uppsåtligt brott, till exempel mord. Om det är ett så kallat oaktsamhetsbrott, till exempel vållande till annans död, krävs inte uppsåt utan istället krävs att personen varit oaktsam, ett begrepp jag beskrivit i förra krönikan om culpa. Se härom www.nywa.nu eller www.bilobostad.se.
Skillnaden mellan ett oaktsamhetsbrott och ett uppsåtligt brott kan förklaras genom följande exempel. Pelle och Olle är på väg hem från krogen en kväll. Pelle blir arg på Olle och knuffar in Olle i en lyktstolpe, varpå Olle skadar sig. I en sådan situation har Pelle haft vilja att skada Olle och kan därför anses ha haft uppsåt med sin handling, varför han skulle kunna bli dömd för misshandel.
Hade Pelle istället haft för avsikt att skoja med sin vän Olle när han knuffade honom mot en snödriva men Olle ramlade in en lyktstolpe och skadade sig, hade Pelle inte haft vilja att skada Olle. I det fallet kan Pelle istället ha gjort sig skyldig till vållande till kroppsskada, det vill säga Pelle har varit oaktsam i sitt agerande.