lördag 20 juli
Hemsökta hus och mysiga rysare

Hemsökta hus och mysiga rysare

31 oktober, 2018

Artikel. Slutet på oktober och början av november kan vara den läskigaste perioden på året (om man inte räknar dagarna när semestern tar slut). Här ska hemmen pyntas med pumpor, de döda hedras och de levande klä ut sig.
Bil & Bostad låter film- och skräckexperter tipsa om sina favoritrysare samt tar en titt på hemsökta hus- filmer – och reder ut halloween och alla helgons dag.

”Bus eller godis!” är en vanlig fras man får höra från dörrknackande, monsterutklädda barn i slutet av oktober och början på november. Fenomenet med bus, godis, pumpor och läskigheter kommer från den amerikanska traditionen halloween som äger rum den 31 oktober varje år. I Sverige har vi även helgdagen alla helgons dag, och då det inte här är helt klart när man ska göra vad händer det att bus eller godis-barnen kan komma på besök även andra datum än den 31 oktober. Alla helgons dag är egentligen främst en dag då man minns de döda, och den infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november; i år den 3 november.

Mörkt men mysigt
Även om halloween till stor del handlar om rysligheter är det också en tid för mys. Denna period är som en inledning på vintern – man spenderar mer tid inomhus, tänder ljus, kryper in under varma filtar. Många piffar upp hemmet med till exempel pumpor och ljuslyktor. Man bakar och äter godsaker.
Att det nu är mörkt ute på allvar och att detta sammanfaller med halloween gör detta till en populär tid att kolla på skräckfilm. Vill man ha tips på bra skräckfilmer har vi pratat med några skräckexperter – läs om deras favoriter i den tryckta tidningen.
En underkategori till skräckfilmen är filmer där hemsökta och läskiga hus spelar en stor roll. Detta är en genre som fått något av en renässans under senare år, men som har en lång historia. Från Överraskade av natten (The Old Dark House, 1932) via Det spökar på Hill House (The Haunting, 1963) till The Shining (1980), Poltergeist (1982) och The Others (2001), japanska Dark Water (2002) och Förbannelsen – The Grudge (Ju-On, 2002), samt moderna bidrag som Paranormal Activity (2007) och The Conjuring (2013) med uppföljare – det finns hur mycket som helst att upptäcka.
Den vanliga premissen i genren är att någon flyttar in i ett hus som visar sig vara hemsökt. Ett annat förekommande grepp är att någon söker skydd i ett ödsligt hus för att sedan inte kunna ta sig ut, samtidigt som hemska saker börjar ske.

Speglar verkligheten
Vad är det då som gör denna typ av filmer så populära, och genren så långlivad? Som vanligt vad gäller skräckfilm – och film och konst i allmänhet – speglar dessa vår verklighet. Hemmet är den plats där man ska känna sig trygg, och när hemmet inte är tryggt blir detta än mer skräckinjagande, både för karaktärerna i filmen och hos tittarna som kan identifiera sig med deras rädsla.
Hemmets trygghet och ondskan kontrasteras kanske än tydligare i ännu en skräckundergenre – heminvasionsfilmen. Här störs vardagen av att våldet knackar på i form av ligister som invaderar hemmet och familjeidyllen. Dessa filmer är ofta mer verklighetsnära och utan övernaturliga inslag. Straw Dogs (1971) och Funny Games (1997) är exempel i genren, eller varför inte The Purge-filmerna (2013-2018).
Berättelser om otäcka hus har funnits länge, långt längre än filmen som konstform, och inslag kan hittas i till exempel folksagor och den gotiska litteraturen (Skönheten och odjuret och Dracula är två exempel). Idag finns det berättelser för alla smaker och åldrar, både inom litteraturen och filmen. Har man svårt för de mer renodlat rysliga filmerna väljer man kanske hellre mer komiska varianter som The Rocky Horror Picture Show (1975) eller Beetlejuice (1988). Ett svenskt exempel i genren är Besökarna (1982), och en utmärkt film för de yngre tittarna är Coraline (2009).

PETER ÖBERG

Läs mer

Om juridiska ord på bokstaven O

Artikel. Vad är offentlighetsprincipen?
Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedia har rätt till insyn i statens, kommunernas och landstingens verksamhet. Regering och andra myndigheters verksamhet ska med andra ord vara så öppen som möjligt. Offentlighetsprincipen är en viktig princip, som i Sverige skyddas av grundlag.
Enskildas rätt att ta del av allmänna handlingar finns lagstadgad i tryckfrihetsförordningen, vilken är en av våra grundlagar. Att offentlighetsprincipen och rätten att ta del av allmänna handlingar finns i vår grundlag medför särskilt skydd, eftersom svensk grundlag är svårare att ändra än andra lagar.
Offentlighetsprincipen kommer till uttryck på flera sätt, bland annat genom att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar. En allmän handling är en handling som förvaras hos en svensk myndighet och som är inkommen till eller upprättad av myndigheten, till exempel blir en dom en allmän handling när den har meddelats.
Viss information omfattas dock enligt offentlighets- och sekretesslagen av sekretess. När du begär ut en handling gör myndigheten skyndsamt en sekretessprövning. Om myndigheten finner att sekretess gäller får du ett beslut som du kan överklaga. I annat fall lämnas handlingen ut.
Att rättegångar i de flesta fall är offentliga och därmed öppna för allmänheten är också ett uttryck för offentlighetsprincipen.
Tack vare offentlighetsprincipen har du alltså till exempel rätt att från kommunen begära att få se ett beslut, närvara vid en rättegång i domstol eller via Lantmäterimyndigheten få veta vem som äger en fastighet.