tisdag 19 februari
Världens byggnader: Lærdalstunneln

Världens byggnader: Lærdalstunneln

10 oktober, 2018

Artikel. Med sina 24,5 kilometer är Lærdalstunneln i Norge värdens längsta vägtunnel. Tunneln sammanbinder de närliggande orterna Aurland och Lærdal, men även de större städerna Oslo och Bergen.

Efter fem års konstruktionsarbete invigdes Lærdalstunneln i västra Norge i november år 2000 av kung Harald. Tunneln kostade ungefär en miljard norska kronor att bygga, som med sin längd på 24 509 meter idag är världens längsta vägtunnel.
Syftet med tunneln var att förenkla resandet mellan Norges två största städer, Oslo och Bergen. Tidigare var E16-resenären tvungen att resa med färja över Sognefjorden, eller så kunde man köra en mindre men vinterstängd väg.
För att inte trötta trafikanterna ser belysningen i tunneln olika ut längs sträckan. I tunneln finns 15 vändplatser men också tre större hallar där man kan ta en kort rast. Här finns också mobil- och radiotäckning. I snitt passerar 2000 fordon per dygn, och det utan att behöva betala någon tullavgift.

Läs mer

Juridik från A till Ö: Om juridiska begrepp på bokstaven D

Artikel. Dolus
Inom juridiken finns en mängd olika lagar som brukar delas in i olika rättsområden, till exempel avtalsrätt, köprätt, fastighetsrätt, familjerätt och skadeståndsrätt. Straffrätten avser gärningar som statsmakten vill förhindra, det vill säga brott och deras påföljder såsom fängelse, böter eller villkorlig dom.
För att kunna döma någon för ett straffrättsligt brott är det viktigt att utreda om personen har begått gärningen uppsåtligen. Med uppsåt menas att personen som begått brottet ska ha förstått vad personen gjort och handlat med vilja. Inom juridiken används ibland det latinska begreppet dolus som en synonym för uppsåt.
Har personen inte haft uppsåt att utföra den brottsliga gärningen kan personen inte heller bli dömd för ett uppsåtligt brott, till exempel mord. Om det är ett så kallat oaktsamhetsbrott, till exempel vållande till annans död, krävs inte uppsåt utan istället krävs att personen varit oaktsam, ett begrepp jag beskrivit i förra krönikan om culpa. Se härom www.nywa.nu eller www.bilobostad.se.
Skillnaden mellan ett oaktsamhetsbrott och ett uppsåtligt brott kan förklaras genom följande exempel. Pelle och Olle är på väg hem från krogen en kväll. Pelle blir arg på Olle och knuffar in Olle i en lyktstolpe, varpå Olle skadar sig. I en sådan situation har Pelle haft vilja att skada Olle och kan därför anses ha haft uppsåt med sin handling, varför han skulle kunna bli dömd för misshandel.
Hade Pelle istället haft för avsikt att skoja med sin vän Olle när han knuffade honom mot en snödriva men Olle ramlade in en lyktstolpe och skadade sig, hade Pelle inte haft vilja att skada Olle. I det fallet kan Pelle istället ha gjort sig skyldig till vållande till kroppsskada, det vill säga Pelle har varit oaktsam i sitt agerande.